Melodifestivalen 2017: Minutklipp från Skellefteå

Tiden bara rusar fram när det är melodifestivalsäsong! Vi är redan framme vid den fjärde deltävlingen i Skellefteå - vilket innebär att det är dags att möta årets sju sista bidrag! Torsdag innebär ju att artisterna intar scenen i Skellefteå Kraft Arena för första gången och att vi får ett par första smakprov på låtarna - dels i form av ett minutklipp av låtarnas studioversioner och dels igenom ett klipp med 30 sekunder från dagens rep!

Den stora frågan den här veckan är utan tvekan om Loreen har en ännu en vinnare med sig till Melodifestivalen. Och den frågan låter sig visst inte helt enkelt besvaras. När pressen fick höra hela låtarna premiärspelas igår kändes deras reaktioner som att de plötsligt transformerats till en enda stor kollektiv fågelholk som med hakan liggande i knäna rapporterade om en svårgreppbar och rätt obegriplig ljudkakafoni. Idag ligger samma grupp och hulkar i fosterställning, hårt gripna av tre sällan skådade tre minuter på scenen i Skellefteå - och pratar om en möjlig eurovisionvinnare.

Hur hänger nu det här ihop? Det senaste decenniet har allt mer handlat om hur låten paketeras. Hur den framställs och upplevs på scenen. Och här undrar jag om inte Loreen faktiskt tar fronten och drar tävlingen till nästa nivå på lördag. Till brytpunkten där fokus till slut stjälper över från att handla om låten till att snarare bli performance art.

Jag är inte helt vän med tanken. För mig har det alltid handlat om låten i första hand, och det är bara att medge - jag kommer förmodligen aldrig att lyssna på Statements i mina lurar när den här tävlingen är slut. Det utesluter dock varken att jag blir fullständigt golvad runt halv nio på lördag när Loreen framfört låten på scenen eller att jag blir en av dem som ser en potentiell eurovisionsuccé. Men om det händer blir det något nytt. Något unikt. En ny era. Är ni där hemma redo för det?

Bland de övriga sex gillar jag främst Wiktorias As I Lay Me Down, vilket kanske är lite otippat eftersom jag aldrig riktigt föll för Save Me förra året. Hon bygger vidare på Aviciis countrysound även den här gången, men det känns liksom djupare och varmare än senast. Här snackar vi i alla fall fokus på låten - den där sängen hon släpat upp på scenen känns som en onödigt övertydlig nick åt låtens titel.

Temat Låten fortsätter i Jon-Henrik Fjällgrens En värld full av strider - det är just en tydligare låt än senast, vilket tilltalar mig men kanske samtidigt gör den mindre unik. Och jo, en tonartshöjning ger fortfarande per automatik pluspoäng från mitt håll. En fjärde låt jag genast tog till mig på en minut är Axel Schylströms När ingen ser - pop på svenska i samma ådra som till exempel Danny skapat en nisch åt sig i Pop-Sverige med. Just nu är det här min toppfyra!

Ungefär så just nu! Vad tycker du om veckans bidrag? Rösta i omröstningen här inunder och kommentera i kommentarsfältet!

Vilket bidrag är bäst? Rösta!

1. Jon Henrik Fjällgren feat. Aninia – En värld full av strider (Vearelde gusnie jeenh vigkieh)

(Jon Henrik Fjällgren, Sara Biglert, Christian Schneider, Andreas Hedlund)

2. Alice – Running with Lions

(Anderz Wrethov, Andreas ”Stone” Johansson, Denniz Jamm, Alice Svensson)

3. Les Gordons – Bound To Fall


(Jonatan Renström, Albert Björliden, Andreas Persson, Carl Ragnemyr, David Runebjörk, Jimmy Jansson)

4. Wiktoria - As I Lay Me Down


(Justin Forrest, Jonas Wallin, Lauren Dyson)

5. Axel Schylström – När ingen ser


(Behshad Ashnai, Axel Schylström, David Strääf)

6. Sara Varga och Juha Mulari – Du får inte ändra på mig


(Sara Varga, Lars Hägglund)

7. Loreen – Statements


(Anton Hård af Segerstad, Joy Deb, Linnea Deb, Loreen)