Mellolåtarna 2010 - från 1 till 32
Efter en veckas nästan löjligt intensivt lyssnande på melloskivan är det dags för årets rangordning av hela fältet. Det var svårare än vanligt att få till en lista som känns rätt, och det beror till min stora sorg inte på den stora konkurrensen om topplatserna utan snarare på svårigheterna i att skilja en trist låt från en meningslös eller en intetsägande.
För det tål att sägas igen - nivån på årets startfältet är den lägsta på väldigt länge. Framför allt saknas de där omedelbara låtarna som sitter som en smäck från första lyssningen. Men några guldkorn finns här trots allt . Några av låtarna har tagit sig rejält sedan de först hördes i sin deltävling och ett par andra har jag fått tvinga mig igenom för sakens skull. Då kör vi, så här ser det ut:
1. Peter Jöback – Hollow
Peter har alltid varit en favorit för min del, men efter deltävlingen i Malmö var jag trots det en smula besviken på Hollow. Den lovade massor - hela låten igenom - men kom ju aldrig någonstans! Sedan dess har den vuxit rakt upp i höjden för varje gång jag hört den, till stor del just beroende på den där snyggt uppbyggda musikalballaddramatiken och de oväntade vändningarna. Det är tolv år sedan Sverige senast skickade en ballad till Eurovision Song Contest - men den här skulle jag definitivt unna att bli den första sedan dess.
2. Anna Bergendahl – This is My Life
Hade jag inte precis trimmat dem så hade nackhåren stått rakt ut under de tre minuter Anna ägde scenen i Malmö och uppenbarligen gick rakt igenom tusentals tvrutor runt om i Sverige med sin countrystänkta ballad på jag-är-den-jag-är-tema. Årets genombrott och det med en låt som håller långt bortom mello.
3. Salem al Fakir – Keep on Walking
Självklar pondus och förmågan att med små medel dominera en scen är bara två av likheterna jag ser med Elton John hos Salem. Även låten har tydliga referenser till dennes backlist från tiden långt innan han sålde sig till Disney - och det är ett väldigt gott betyg i min bok.
4. Timoteij – Kom
Schlagersvultna svenskar fick nöja sig med smulor i år och det här var den smarrigaste av dem. En väldigt svensk sing-a-longslinga i smart fusion med orientaliska toner och distinkta trummor skulle kunna vara vårt starkaste kort i ett balladtätt eurovisionfält. Lite mer morr än sött spinnande och de hade kunnat få topplatsen här.
5. Alcazar – Headlines
Årets mer loungiga version av trion gick inte hem lika hårt i stugorna som förra året då de var gjutna i dansgolvet, medan jag lika gärna som förra året sett dem få åka ut och leka i Europa med Sveriges flagga på ryggarna. Att de bara blir femma här beror mer på min uppgivenhet över att de inte får det än att låten saknar potentialen.
6. Jenny Silver – A Place to Stay
Att vara för bra för tävlingen är ett slitet uttryck, men det passar mitt i prick för Jennys låt som egentligen aldrig borde ha hamnat här utan marknadsförts på helt andra arenor. Årets grower.
7. Ola – Unstoppable
Onödigt tjat om den där Natalie, som om Ola inte kunde lita på sin egen lyskraft, drar ned betyget ett halvsteg för vad som annars är det starkaste han släppt ifrån sig hittills.
8. NEO – Human Frontier
Den tills nu felande länken mellan Mika och Rongedal kan säkert få mig också att ikläda mig rollen som raketmannen på dansgolvet en lördagkväll. Jag var visst inte så trött på falsettsång som jag trodde.
9. Darin - You're Out of My Life
Darins snack om hur hans låt berör kändes mest som bull efter Göteborg där det stannade vid ett gäng duktighetssuperlativ som snyggast och proffsigast - de räcker för plats nio.
10. Lovestoned – Thursdays
Lite överraskande för mig också att Lovestoned hamnar topp tio - men ett lyckopiller som det här förtjänar mer än en lång rad av torsdagar i form av en sjätteplats i Malmö.
11. Pauline – Sucker for Love
12. Erik Linder - Hur kan jag tro på kärlek
13. Linda Pritchard - You're Making Me Hot-Hot-Hot
14. Sibel – Stop
15. Jessica Andersson – I Did it for Love
16. Pernilla Wahlgren – Jag Vill Om Du Vågar
17. Hanna Lindblad - Manipulated
18. Pain of Salvation – Road Salt
19. Andreas Johnson – We Can Work it Out
20. Eric Saade – Manboy
21. Crucified Barbara – Heaven or Hell
22. Kalle Moraeus & Orsa Spelmän - Underbart
23. Getty Domein – Yeba
24. Johannes Bah Kuhnke - Tonight
25. Anna-Maria Espinosa – Innan Alla Ljusen Brunnit Ut
26. Noll Disciplin - Idiot
27. Highlights & MiSt – Come and get Me Now
28. Anders Ekborg – The Saviour
29. Frispråkarn - Singel
30. Elin Lanto – Doctor, Doctor
Hopplös låt som utsattes för grov misshandel av den som bestämde sig för att den gör sig som bäst i rockarrangemang. Folk har tagit livet av sina artistkarriärer med mindre än att med plutande läppar stöna efter sin medicinering i sällskap av blå skyltdockor inför miljonpublik.
31. Dogge & Andra Generationen – Hippare Hoppare
Jag är karamellen som får alla att må bra rappar Dogge till den här patetiska ursäkten till breddning av tävlingen samma år som det skryts om texter med mening. Jag ser hellre att Dansbandskampen får fungera som eurovisionuttagning än att man fortsätter kvoteringskrysta in smörja av den här kalibern i tävlingen. Eller förresten. Där tog jag nog i. Men bara lite.
32. Py Bäckman - Magisk stjärna
Det borde finnas en brottsrubricering som gör det möjligt att straffa den som släppte in Magisk stjärna i tävlingen. Hur resonerade juryn egentligen? Well, vi brukar ju alltid plocka med en riktig skitlåt? I så fall överträffade de sig själva i år. Pys Ozzy Osbourne-maskerad blev dessutom snarare en betongarmering än en sista spik i kistan.
Så där, det var min lista! Schlagerprofilerna har också gjort en här. Nu är det din tur!
Andra bloggar om: Melodifestivalen
För det tål att sägas igen - nivån på årets startfältet är den lägsta på väldigt länge. Framför allt saknas de där omedelbara låtarna som sitter som en smäck från första lyssningen. Men några guldkorn finns här trots allt . Några av låtarna har tagit sig rejält sedan de först hördes i sin deltävling och ett par andra har jag fått tvinga mig igenom för sakens skull. Då kör vi, så här ser det ut:
1. Peter Jöback – Hollow
Peter har alltid varit en favorit för min del, men efter deltävlingen i Malmö var jag trots det en smula besviken på Hollow. Den lovade massor - hela låten igenom - men kom ju aldrig någonstans! Sedan dess har den vuxit rakt upp i höjden för varje gång jag hört den, till stor del just beroende på den där snyggt uppbyggda musikalballaddramatiken och de oväntade vändningarna. Det är tolv år sedan Sverige senast skickade en ballad till Eurovision Song Contest - men den här skulle jag definitivt unna att bli den första sedan dess.
2. Anna Bergendahl – This is My Life
Hade jag inte precis trimmat dem så hade nackhåren stått rakt ut under de tre minuter Anna ägde scenen i Malmö och uppenbarligen gick rakt igenom tusentals tvrutor runt om i Sverige med sin countrystänkta ballad på jag-är-den-jag-är-tema. Årets genombrott och det med en låt som håller långt bortom mello.
3. Salem al Fakir – Keep on Walking
Självklar pondus och förmågan att med små medel dominera en scen är bara två av likheterna jag ser med Elton John hos Salem. Även låten har tydliga referenser till dennes backlist från tiden långt innan han sålde sig till Disney - och det är ett väldigt gott betyg i min bok.
4. Timoteij – Kom
Schlagersvultna svenskar fick nöja sig med smulor i år och det här var den smarrigaste av dem. En väldigt svensk sing-a-longslinga i smart fusion med orientaliska toner och distinkta trummor skulle kunna vara vårt starkaste kort i ett balladtätt eurovisionfält. Lite mer morr än sött spinnande och de hade kunnat få topplatsen här.
5. Alcazar – Headlines
Årets mer loungiga version av trion gick inte hem lika hårt i stugorna som förra året då de var gjutna i dansgolvet, medan jag lika gärna som förra året sett dem få åka ut och leka i Europa med Sveriges flagga på ryggarna. Att de bara blir femma här beror mer på min uppgivenhet över att de inte får det än att låten saknar potentialen.
6. Jenny Silver – A Place to Stay
Att vara för bra för tävlingen är ett slitet uttryck, men det passar mitt i prick för Jennys låt som egentligen aldrig borde ha hamnat här utan marknadsförts på helt andra arenor. Årets grower.
7. Ola – Unstoppable
Onödigt tjat om den där Natalie, som om Ola inte kunde lita på sin egen lyskraft, drar ned betyget ett halvsteg för vad som annars är det starkaste han släppt ifrån sig hittills.
8. NEO – Human Frontier
Den tills nu felande länken mellan Mika och Rongedal kan säkert få mig också att ikläda mig rollen som raketmannen på dansgolvet en lördagkväll. Jag var visst inte så trött på falsettsång som jag trodde.
9. Darin - You're Out of My Life
Darins snack om hur hans låt berör kändes mest som bull efter Göteborg där det stannade vid ett gäng duktighetssuperlativ som snyggast och proffsigast - de räcker för plats nio.
10. Lovestoned – Thursdays
Lite överraskande för mig också att Lovestoned hamnar topp tio - men ett lyckopiller som det här förtjänar mer än en lång rad av torsdagar i form av en sjätteplats i Malmö.
11. Pauline – Sucker for Love
12. Erik Linder - Hur kan jag tro på kärlek
13. Linda Pritchard - You're Making Me Hot-Hot-Hot
14. Sibel – Stop
15. Jessica Andersson – I Did it for Love
16. Pernilla Wahlgren – Jag Vill Om Du Vågar
17. Hanna Lindblad - Manipulated
18. Pain of Salvation – Road Salt
19. Andreas Johnson – We Can Work it Out
20. Eric Saade – Manboy
21. Crucified Barbara – Heaven or Hell
22. Kalle Moraeus & Orsa Spelmän - Underbart
23. Getty Domein – Yeba
24. Johannes Bah Kuhnke - Tonight
25. Anna-Maria Espinosa – Innan Alla Ljusen Brunnit Ut
26. Noll Disciplin - Idiot
27. Highlights & MiSt – Come and get Me Now
28. Anders Ekborg – The Saviour
29. Frispråkarn - Singel
30. Elin Lanto – Doctor, Doctor
Hopplös låt som utsattes för grov misshandel av den som bestämde sig för att den gör sig som bäst i rockarrangemang. Folk har tagit livet av sina artistkarriärer med mindre än att med plutande läppar stöna efter sin medicinering i sällskap av blå skyltdockor inför miljonpublik.
31. Dogge & Andra Generationen – Hippare Hoppare
Jag är karamellen som får alla att må bra rappar Dogge till den här patetiska ursäkten till breddning av tävlingen samma år som det skryts om texter med mening. Jag ser hellre att Dansbandskampen får fungera som eurovisionuttagning än att man fortsätter kvoteringskrysta in smörja av den här kalibern i tävlingen. Eller förresten. Där tog jag nog i. Men bara lite.
32. Py Bäckman - Magisk stjärna
Det borde finnas en brottsrubricering som gör det möjligt att straffa den som släppte in Magisk stjärna i tävlingen. Hur resonerade juryn egentligen? Well, vi brukar ju alltid plocka med en riktig skitlåt? I så fall överträffade de sig själva i år. Pys Ozzy Osbourne-maskerad blev dessutom snarare en betongarmering än en sista spik i kistan.
Så där, det var min lista! Schlagerprofilerna har också gjort en här. Nu är det din tur!
Andra bloggar om: Melodifestivalen
Mellolåtarna 2010 - från 1 till 32
Reviewed by Pierre
on
17:05:00
Rating:
Inga kommentarer: