Hittills har det stora antalet webjokerkandidater känts närmast ogenomträngligt, även om jag faktiskt har lyssnat igenom ganska många av dem. Efter dagens gallring finns det nu dock bara tio stycken kvar, vilket känns betydligt mer lätthanterligt. Läge att ta en närmare titt på utbudet med andra ord! Så här ser det ut:
1. Love for people - Ingela Hemming 
Klassisk rocklåt om kärlek för alla, eller som här, lavv får pipåll, framförd av Ingela som verkar tycka att tanken på att kärleken skulle omfatta alla är ganska plågsam. Det taskiga uttalet och ett gäng halvsura toner gör det här ganska plågsamt för lyssnaren också. Med en annan artist hade låten kunnat passera som ok bakgrundsskval, men på en melodifestivalscen? Helst inte.
2. My kind of love - Genjor McNell
Den sorts kärlek Genjor sjunger om verkar vara den till tanken på sig själv som popstjärna, vilket videon skickligt illustrerar. För sällan har väl mer vilja-men-inte-kunna knökats ihop på tre minuter? Det är faktiskt riktigt underhållande - men inte på sättet det är tänkt. Killen har ingen sångröst, texten mumlas fram och alla standardpopposer blir rent parodiska när de läggs på hög och görs med vad som verkar vara största allvar. Skalar man bort allt det här finns det trots allt ett embryo till en poplåt, om man hinner uppfatta den mellan skrattsalvorna.
3. Break free - Jessica Friberg 
Ahh... det här känns betydligt mer som ett seriöst försök att göra en låt för melodifestivalen. Det låter proffsigt, tjejen kan sjunga och här finns en tonartshöjning (jo, det SKA finnas en sådan). Dessvärre håller inte låten måttet. När refrängen dyker upp efter en minut kommer den för sent och som en besvikelse och sedan mals det vidare på tomgång förutom vid redan nämnda tonartshöjning. Plus för den!
4. Kärleken vänder allt - Adam Sandahl Grupp 
Småcharmig om än lite mossig dansbandsschlager framförd med en glimt i ögat som förlåter åtminstone de värsta nödrimmen. Visst är det svennigt, men refrängen sätter sig, självdistans är attraktivt och gruppen har en poäng när de beskriver låten som att den plockar upp dig när allt känns hopplöst. Ett dammigt lyckopiller är också ett lyckopiller.
5. I'll make you want me - Mark Woznicki 
Amerikanskfödde Mark från Sundsvall bidrar med en midtemporocklåt om att göra allt för att få uppmärksamhet från den han älskar. Mitt problem här är att jag som lyssnare inte riktigt utsätts för samma intensiva försök. I'll make you want me känns som En Riktig Låt, men istället för att uppvakta intensivt nöjer den sig med att småflirta på håll - och det räcker ju inte långt.
6. Come and get me now - MiSt 
En enveten stank av billigt keyboard ligger som en dimma över ett vokalt skavsår till låt där upphovsmännen tydligen tröttnade efter att ha knåpat ihop en vers. Och ni - att man hittar ett reglage på mixerbordet som man kan skoja till sina röster med betyder inte att man måste använda det.
7. Lite sex och lite spex - Alrik Paulsson 
Efter att ha tryckt dit en etta på förra bidraget känns det gott att jag faktiskt har ett ännu lägre betyg att ta till om det behövs. För det gör det ju. När Alrik tillfrågas om vad han känner inför chansen att vara med i melodifestivalen svarar han att det känns läskigt. Det är vi minst två om, för det här är sannerligen inget kul. Jo förresten, lite kul är det allt att sex-och-spex-farbrorn tydligen arbetar som kyrkvaktmästare. Hepp!
8. How - Halla Vilhjalmsdottir
Efter ett par riktigt kassa låtar är det lätt att ta till stora ord när man hör How. Visst kan isländska Halla sjunga bättre än någon annan i fältet och hennes midtempoballad börjar nog så lovande, men det griper aldrig tag och jag har glömt låten så fort den är slut. Hon skulle säkert inte göra bort sig på en melloscen, men till vilken nytta?
9. När vi har landat - Johan Skoog
Något är väldigt fel här. Om man bara lyssnar hör man en riktigt schysst schlagerpoplåt; visserligen noggrant klippt efter mall A, men trots det - alla nödvändiga ingredienser finns där. Om man istället väljer att också kolla videon ser man en hysterisk råidiot. Eller var det en elak clown på uppåtjack? En sadistisk lekfarbror? En..? Ordentligt förvirrande är det i alla fall, och absolut ingenting jag vill se i mello.
10. Hot for the night - Siberia 
Fältet avslutas av en oslipad diamant, eller ok, cubic zirconia, i form av ett energispäckat hopkok av 80-talshits. Det låter lite billigt och jag blir skeptisk av att vi bara får se stillbilder på Sibirien men med rätt behandling skulle det nog kunna bli något riktigt kul av det här. Vilket förresten får mig att undra om webjokern bara kommer att sparkas ut på melloscenen för att klara sig bäst han kan eller om de knuffas i händerna på proffs..?
Så här ser det alltså ut. Den dominerande känslan efter att ha gått igenom listan, förutom att jag ännu sörjer att Carmens Stai stai åkte ut idag, är en vilja att tvinga nästa som gnäller över att vi alltid får se samma artister i mello till en vecka med ett blandband random webjokerkandidater i öronen. Halva fältet är under all kritik - och då ska det här ändå vara gräddan av vad glada amatörer kan bidra med. Det räcker inte för att legitimera momentet i tävlingen på musikaliska meriter - men möjligen för att ge den en dos underdog-glitter.
Med början i morgon kommer ett bidrag om dagen att försvinna tills vi står med ett enda bidrag kvar nästa torsdag - årets webjoker. Det är svårt att tippa, men jag lägger nog mitt hopp till Siberia!
Media: SVT, Aftonbladet, Expressen.
Andra bloggar om: Ingela Hemming, Genjor McNell, Jessica Friberg, Adam Sandahl Grupp, Mark Woznicki, MiSt, Alrik Paulsson, Halla Vilhjalmsdottir, Johan Skoog, Siberia, webjoker, melodifestivalen
Inlägg
