Inför Melodifestivalens final

Det är dags! Ikväll väljer vi vilket bidrag vi ska skicka ut i Europa, bort till Baku! Men i ärlighetens namn känns det inte lika spännande som det brukar den här gången. Jag minns inte när vi senast hade en lika säker vinnare som vi i år har i Loreens Euphoria - och inte heller när vi senast hade en låt som kändes som en lika het kandidat till att plocka hem slutsegern i Eurovision Song Contest.

Euphoria toppar alla tänkbara listor inför finalen; såväl popularitetsomröstningar som oddstabeller och försäljningslistor - och den gör det i överlägsen stil. Det stannar inte ens där. Låten har redan börjat ge eko ifrån sig runt om i Europa redan innan den vunnit vilket samtidigt som det är unikt bådar väldigt gott inför fortsättningen.

Däremot känns det betydligt svårare att ringa in vem som till slut tar hem andraplatsen bakom Loreen. Danny nämndes tidigt som den enda utmanaren till segern, men jag tror han kan få konkurrens. I första hand från Thorsten Flinck som skjutit upp som en raket efter att ha avancerat från Andra Chansen, men också - och kanske till och med främst, från Lisa Miskovsky. Med dessa tre tillsammans med Loreen tror jag att vi har toppkvartetten när röken skingrats på lördag.

Jag har tagit en ny titt på finallåtarna, med just finalglasögonen på - och då ser det ut så här inför kvällen:

1. David Lindgren - Shout It Out (Tony Nilsson och Fernando Fuentes)
Finalen inleds med en riktig partystarter! David Lindgren, hans låt och fartfyllda nummer fick publiken att fullständigt gå i spinn när de tävlade och tog sig vidare till final i Göteborg och lär lägga ribban precis där den ska vara inför fortsättningen även ikväll. Ikväll kan han dock inte överraska längre och konkurrensen är betydligt tuffare. Både David och hans låt slåss om samma poäng som framför allt Danny och Amazing - och i den är jag rädd att senare går segrande ur striden på flesta punkterna vilket kan leda till ett hårt fall för David. För mig är det här en av årets höjdpunkter, men ikväll slutar Shout it out på nedre halvan.

2. Thorsten Flinck & Revolutionsorkestern - Jag reser mig igen (Thomas G:son, Ted Ström)
Thorsten och hans Jag reser mig igen är en av två riktiga vattendelare i årets fält. Antingen älskar man paketet av låt och artist - eller också tål man det inte överhuvudtaget. Allt tyder på dock på att Thorsten vunnit över allt fler på sin sida under resans gång. Efter Andra Chansen nämns han på flera håll som en kandidat till en pallplats ikväll - men det kan bli tufft. Jag tror inte att Thorsten kan räkna med samma stöd från de internationella jurygrupperna som från tvtittarna - jag tror att svenskars kärlek till det här till stor del bygger på att man vet vem Thorsten är och relaterar låten till honom. Jag tycker att den dramatiska och lätt överspelade barfotaballaden är rätt charmig - men vi behåller den allt här hemma.

3. Dead by April - Mystery (Pontus Hjelm)
Det har blivit något av en tradition att melodifestivalens final innehåller åtminstone ett rockbidrag. Så även i år, och den här gången i tyngre upplaga än någonsin förut. Åtminstone bitvis. Mystery blandar ju framgångsrikt soft och lättillgänglig boybandrefräng med hård och tuff growl. Jag gillar det här. Det känns fräscht och på riktigt och jag är säker på att fler av kvällens röstande, både i Sverige och i jurygrupperna, känner samma sak. Tillsammans med rockpublikens röst tror jag det ger Dead by April en placering i mitten ikväll, de träffar inte tillräckligt brett för att kunna hota i toppen. Femma?

4. Lisa Miskovsky - Why Start A Fire (Lisa Miskovsky, Aleksander With, Bernt Rune Stray, Berent Philip Moe)
För mig är det här säsongens stora skräll faktiskt. Jag trodde att Why start a fire skulle vara alldeles för smal och indirekt för att ha en chans att ragga tillräckligt med röster för avancemang - men jag är väldigt glad att jag hade fel. Med ett electrosound svävande i Kate Bushs balladdomäner är det här en låt jag kommer att ta med mig ut ur mellobubblan och njuta under lång tid framöver. När nu trenden i årets Melodifestival så tydligt är att premiera samtida musik tror jag på över halvan ikväll.

5. Top Cats - Baby Doll (Mårten Eriksson, Lina Eriksson, Susie Päivärinta)
Alla regler har ett undantag. I ett startfält som kännetecknas av nytänk och samtida toner lyser Top Cats rockabillystandard som en fyrbåk i natten. När vi nu för andra året i rad har rockabilly i finalen är det uppenbart att svenskar har en förkärlek för genren som jag helt saknar. Toppkatterna levererar övertygande, men för mig kan det här på sin höjd fungera som en museiinstallation, som musik betraktat är det helt ointressant. Min jumbo ikväll, och jag tippar att de också hamnar i de regionerna.

6. Loreen - Euphoria (Thomas G:son, Peter Boström)
Det mesta är redan sagt om kvällens förmodade vinnare. Loreen,  Euphoria och scenframträdandet är det solklart starkaste helhetspaketet i årets Melodifestival. Jag älskar låtens suggestiva möte mellan David Guetta och svensk schlagertradition, mellan eufori och nostalgi. Redan i den har vi bevisligen en hit. Det som gör den till en så klar och rättvis vinnare ligger dock i det vi möter på scenen. Loreen gör låten till något helt eget på scenen och upplevelsen känns nästan magisk, som en konstinstallation och jag är övertygad om att Europa skulle känna samma sak om de fick chansen. Jag tippar överlägsen seger ikväll - men du! Loreens seger hänger på att hennes fans faktiskt röstar - så glöm inte det ikväll!

7. Ulrik Munther - Soldiers (Ulrik Munther, Johan Åberg, Linnea Deb, Joy Deb, David Jackson)
Det råder ju ingen tvekan alls om att Ulrik har en lång karriär framför sig och kvällens framträdande kan säkert hjälpa honom ytterligare en bit på den vägen. Jag tycker dock det är trist att han är här utan att ha en starkare låt med sig. Soldiers räcker helt enkelt inte till här och jag tippar att Ulrik får ställa in sig på en plats i botten ikväll - jag är faktiskt rädd att han kan sluta allra sist.

8. Björn Ranelid feat. Sara Li - Mirakel (Fredrik Andersson, Björn Ranelid)
Men Björn Ranelid då? I min omgivning ses han som ett hot, både mot segern och hela tävlingen i sig. Jag vill dock avfärda det hotet, av flera skäl. Till att börja med tror jag inte han har större stöd hos tvtittarna än ovan nämnda kvartett har. Dessutom visar historian att svenska folket tänker Europa i finalen i betydligt högre utsträckning än i deltävlingarna vilket stärker konkurrenterna här. Till slut har jag väldigt svårt att tro att de internationella jurygrupper ser någon poäng med Mirakel. I mina ögon vore allt annat än en slutplacering på den undre halvan en skräll. Inte desto mindre tycker jag det ranelidska mötet mellan storhetsvansinne och schlager är rätt underhållande - och en allsångsrefräng är alltid en allsångsrefräng.

9. Molly Sandén - Why Am I Crying (Molly Sandén, Aleena Gibson, Windy Wagner)
Molly var mycket övertygande när hon tog sin ballad om att gå vidare efter ett tufft uppbrott till final - och därför förvånar det mig lite att jag inte lyckats ta Why am I crying helt till mitt hjärta. Men så är det. och jag tror att orsaken är att jag hela tiden tänker på de tydliga parallellerna till Sanna Nielsens Empty room. Temat, den musikaliska uppbyggnaden och det känslomässiga framträdandet. Empty room är bättre på alla punkter och jag gissar att svenska folket håller med. Nedre halvan ikväll, sexa?

10. Danny Saucedo - Amazing (Danny Saucedo, Peter Boström, Figge Boström)
Danny har säkert haft en svettig vecka med en förkylning han beskrlver som att ha svalt kattsand och förmodligen också känslan av att veta att han reducerats till underdog. Jag var en smula besviken efter att ha sett och hört Amazing första gången i Malmö för två veckor sedan. Ett darrigt framträdande och ett upphaussat nummer som inte riktigt levde upp till hypen bidrog starkt till det. Låtens möte mellan Swedish House Mafia, Skara och Ibiza köper jag dock rakt av. Ett annat år hade jag gärna sett honom vinna, men i år får han nöja sig med att bli tvåa - även om den platsen inte känns helgjuten ikväll.

Läs även andra bloggares åsikter om Melodifestivalen
Media: Aftonbladet,  Expressen, DN, DN, DN,