Inför den första semifinalen i Kiev - det är dags att tippa!

Efter en lång försäsong är vi äntligen framme vid det vi laddat för ända sedan förra årets crescendo i Stockholm när tävlingen skickades vidare till Ukraina - det är dags för eurovisionvecka, och den inleds nu på tisdag kväll med den första semifinalen!

Efter mycket strul under uppladdningen inför tävlandet i Kiev verkar ukrainarna med god hjälp av Christer Björkman ha tagit sig samman och vi lär kunna se fram emot årets stora högtid med lika stor förväntan som vanligt - även om rapporter från genrepen skvallrar om att varken mellanakter eller programledare riktigt når Måns-och-Petra-nivå. Å andra sidan vore det inte lätt för någon att axla den manteln!

Förutsättningarna kan ni vid det här laget - 18 bidrag ska bli tio finalister! Förutom de tävlande bidragen kommer vi också att få se bitar ur hälften av de redan finalklara bidragen - de från Spanien, Storbritannien och Italien! Det är också i den här semin som vi i Sverige tävlar och får vara med och rösta!

Det känns inte helt enkelt att ringa in de tio finalisterna, men när är det någonsin det? Jag har i vanlig ordning stött och blött bidragen och är redo att ge mig på en sista bedömning och ett sista betyg! En del intryck har ändrats under repveckan och på ett par punkter sticker jag dessutom ut hakan och tippar skräll! Here we go: Så här tror och tycker jag om den första semins bidrag - längst ned kan du rösta på vad DU tycker om låtarna:

1. Sverige Robin Bengtsson – I Can’t Go On
 (David Kreuger, Hamed ”K-One” Pirouzpanah, Robin Stjernberg)

Sverige inleder alltså först av alla - vilket jag tycker passar låten perfekt! Robin inleder i kulisserna för att sedan ta med sig hela tävlingen in på scenen i ett framträdande som drar ögonen till sig och med en låt som är både modern och catchy. Robin har dessutom känts hur trygg och avslappnad som helst under repveckan och har tyckarnas vind i ryggen. Jag är stolt svensk även i år och tror på topplacering! Frågan är inte om vi går till final - frågan är hur pass högt vi kan komma där! Till final!

2. Georgien Tamara Gachechiladze - Keep the Faith (Anri Jokhadze, Tamara Gachechiladze)

Jag avfärdade tidigt Georgiens powerballad som känns lite väl skriven efter regelboken och som i den nationella finalen dessutom ville passa på att göra politiska poänger. Här i Kiev är dessa tack och lov bortraderade ur numret och Tamara har under repveckan visat sig vara en strålande sångerska i kanonform i ett nummer som lyser varmt rött, inte minst i den flådiga klänningen - i motsats till konkurrenternas överflöd av kalla blåtoner. Georgierna kan gott hålla fast vid tron så länge det går - men grundtipset får fortfarande bli att de åker ut! Utslagen!

3. Australien Isaiah - Don't Come Easy (DNA (Anthony Egizii & David Musumeci), Michael Angelo)

Den unge X Factor-vinnaren från Australien har tappat en smula mark i förhandstipsen under repveckan - kanske beroende på ett nummer utan stora gester, kanske på grund av det tråkiga startnumret. Sånginsatsen är det i alla fall inget fel på och jag tycker fortfarande det här hör till årets bästa bidrag - en riktigt snyggt producerad ballad med en säker artist som jag tror plockar röster i alla lager. Semifinalsnålsögat lär i alla fall inte vara något problem att passera!  Till final!

4. Albanien Lindita - World (Klodian Qafoku, Lindita, Big Basta)

Lindita sjunger mot en futuristiskt fond med tiden och klockor som tema - vilket gör att man snart blir sugen på att kolla om de där tre minuterna inte är slut snart. Jag gillar fortfarande den där grundkänslan av suggestiv melankoli här, men till slut känns det ändå bara som ett evinnerligt gapande utan varken poäng eller ände. Det har varit knäpp tyst omkring Albaniens bidrag under repveckan - och jag föredrar definitivt den tystnaden framför det här.  Utslagen!

5. Belgien Blanche - City Lights (Pierre Dumoulin, Emmanuel Delcourt, Ellie Delvaux)

Allt sedan videon med Blanches mörka röst mot en hypermodern electronica släpptes har Belgien suttit på ett av säsongens mest uppsnackade bidrag - ett tag såg den till och med ut att vara en kandidat till slutsegern enligt spelbolagens odds. Sedan inleddes repveckan - och allt föll ihop som ett korthus. Blanche har sett ut att helst vilja vara någon annanstans, närmast skrämd, och sången har varit mer än lovligt darrig. Jag älskar fortfarande studioversionen och hoppas Blanche hittar självförtroendet - men om det inte sker tippar jag att belgarna åker ut alldeles för tidigt. Utslagen!

6. Montenegro Slavko Kalezić - Space (Momčilo Zeković Zeko, Adis Eminić, Iva Boršić)

Även här hade jag vissa förväntningar. Låten är skönt nostalgiskt discosväng och även om den i sig inte är all that så är Slavko något alldeles extra - charmig och extrovert till bristningsgränsen, dessutom med en välgjuten musikalisk bakgrund. När han dessutom utlovade ett provokativt nummer så hade jag förväntat mig något HELT annat än det här - att han bara skulle glatt strutta runt ensam på scenen, sjunga falskt och kasta med sin fläta. Var är showen? Glittret? Plymerna? Dansarna? Betyget är till flätan. Resten får ingenting. Utslagen!

Montenegro

7. Finland Norma John - Blackbird (Lasse Piirainen, Leena Tirronen)

Den finska indiepop-duon Norma John bestående av vännerna Lasse Piirainen och Leena Tirronen har hört till mina favoriter under hela säsongen - och under repveckan tycks allt fler ha fångats av det mäktiga numret! Just nu ligger de på en topptioplacering i finalen hos spelbolagen! Jag älskar hur Leenas röst bryter igenom det stämningsfulla mörkret och när man är framme vid det där vackra pianosolot är det full ståpäls som gäller - och nu är jag stärkt i tron att flera kommer att uppleva samma sak. Heja Finland! Till final!

8. Azerbajdzjan DiHaj - Skeletons (Isa Melikov, Sandra Bjurman)

Azerbajdzjan brukar ju satsa på helsvenskt i kombo med ambitiösa men inställsamma nummer - desto mer uppfriskande då när de nu för en gångs skull bjuder på något annat! Numret liknar inget annat i år - DiHaj, som själv känns alldeles egen, bjuder på ett litet drama inifrån ett mörkt och nedklottrat rum mitt på scenen, medan en man med hästhuvud sitter uppflugen på en trappstege framför. Djup symbolik, men ja, du hör ju själv! Det funkar dock väl tillsammans med låten som känns både modern och fräsch! Det ska bli spännande att se hur det här tas emot, men det lär bli finalplats på att bara sticka ut på ett skönt sätt! Till final!

9. Portugal Salvador Sobral - Amar Pelos Dois (Luísa Sobral)

Årets största snackis? Det inleddes redan när Salvador vann den portugisiska finalen med en låt som samtidigt känns både tidlös och förankrad i ett arv från 50-talet, framförd på ett säreget sätt med en hel rad tics och manér. Den älskas eller hatas, men har långsamt tagit sig upp till att nu vara det största hotet mot italiensk seger enligt spelbolagen! Lägg därtill att Salvador inte deltagit under repveckan av hälsoskäl - låten har istället framförts av hans syster medan rykten säger att sångaren själv lider av allvarliga hjärtproblem. Erfarenheten säger att det bara är positivt att vara en vattendelare och själv hör jag till dem som gillar det här allt mer. Det är visserligen långt ifrån en genomsnittlig eurovisionhit, men nog borde det bli final - och jag börjar till och med tro på en riktigt bra placering där! Till final!

10. Grekland Demy - This Is Love (Dimitris Kontopoulos, Romy Papadea, John Ballard)

Grekerna slog på stora trumman sedan man åkt ut i semin för första gången förra året - eurovisionhitmakaren Dimitris Kontopoulos kallades in att skriva låtar och Fokas Evagelinos som gjorde förra årets omtalade ryska nummer sattes på uppdraget att fixa ett scennummer åt den väletablerade sångerskan Demy. Med den bakgrunden kan det här inte vara något annat än en besvikelse. Ingen gör bort sig, men efter en lovande inledande vers blir låten generisk umpa umpa - och då hade det krävts mer än ett par halvnakna dansare för att imponera på mig. Lär plocka tillräckligt många ströpoäng för att avancera trots allt.  Till final!

Grekland

11. Polen Kasia Moś – Flashlight (Kasia Mos, Pete Barringer, Rickard Bonde Truumeel)

Den polska diasporan är en av de största i världen - och är givetvis väldigt att bra att ha i en tävling där hela Europa röstar fram sin vinnare. Den ger dock ingen automatisk räkmacka in i finalen och den här gången hoppas jag polackerna gjort det lite för svårt för sig att nå dit. Låten må vara ett snyggt bygge rent musikaliskt, men det där låten bygger upp mot händer aldrig, och själv har jag ruskigt svårt för att sångerskan låter sådär jobbigt ilsken och irriterad över ingenting alls. Man vågar knappt tippa emot Polen efter de senaste årens poängregn från tittarna - men jag tänker göra det i alla fall! Utslagen!

12. Moldavien SunStroke Project - Hey Mamma (Anton Ragoza, Serghei Ialovitki, Seghei Stepanov, Mihail Cebotarenco, Alina Galetcaia) 

Moldavien återvinner Epic Sax Guy och SunStroke Project som tävlade en första gång i Oslo 2010 - fast den här gången med en svagare låt och utan sånghjälp av Olia Tira. Det kändes med andra ord som upplagt för fiasko när låten valdes - ett desperat försök att få revansch efter tre år av stopp i semin. Förvånande nog känns det annorlunda efter repveckan - det är riktigt uppfriskande med ett nummer där det händer lite och man uppenbarligen har kul på scenen - även om det fortfarande är en bagatell som framförs. Moldaverna kan tacka konkurrenterna och startordningen för att de plötsligt och lite oväntat känns som fullt möjliga finalister! Till final!

13. Island Svala - Paper (Svala Björgvinsdóttir, Einar Egilsson, Lester Mendez, Lily Elise)

Jag har älskat Paper från första stund och har hela säsongen väntat på att fler ska känna samma sak - och på att Svala ska trolla fram ett scenframträdande som lyfter paketet till de höjder det förtjänar. Men nej, det händer liksom inte. Numret har visserligen putsats upp och fått lite mer ljus och Svala sjunger minst lika bra på repen som i den nationella finalen. Något saknas fortfarande i framträdandet för att allt ska klicka - och framför allt saknas buzzet omkring bidraget helt och hållet. Jag hoppas att jag har fel - men just nu lutar allt åt att Island åker ut. Igen. Utslagen!

Island

14. Tjeckien Martina Bárta - My Turn (DWB, Kyler Niko)

Jag hade en förhoppning om att Tjeckiens enkla avskalade låt om tvåsamhet skulle kunna tänkas träffa rätt om man hittade rätt uttryck på scenen. Här finns ju något att bygga på, en värme och känsla av uppriktighet som faktiskt sticker ut i startfältet. Att döma av repen har man dock inte lyckats. Sångerskans styling med guld från topp till tå fångar inte alls känslan jag var ute efter och kopplingen rakt genom rutan finns inte heller riktigt där. Med ett annat val av outfit och lite nya kameravinklar så kanske, men nej, just nu känns det stenkört för Tjeckien att upprepa förra årets finalplats! Utslagen!

15. Cypern Hovig - Gravity (Thomas G:son)

Jag är fortfarande riktigt förtjust i schlagerlord Thomas G:sons suggestivt pumpande Gravity, driven av en handklapp á la We Will Rock You och det intrycket har stärkts efter att ha sett klipp från repen - numret där Hovig och hans dansare illustrerar tyngdkraften genom att dansande balansera på linjer i LED-golvet är riktigt snyggt och Hovig själv verkar ha vuxit som artist sedan jag såg honom senast. Spelbolagen håller Cyperns bidrag lågt, men jag går emot dem och tippar att det här har tillräckligt stor publik för att nå final! Till final!

16. Armenien Artsvik - Fly With Me (Lilith Navasaryan, Levon Navasardyan, Avet Barseghyan, David Tserunyan) 

Jag var seg med att upptäcka Fly With Me, men nu blir jag bara allt mer såld! Låtens arrangemang med sin spännande ljudbild och nästan hypnotiserande melodi var redan det bra nog - men nu vet vi dessutom att numret, signerat svenska Sacha Jean-Baptiste, är riktigt snyggt och fångar precis rätt känsla av mystik och folkligt arv, samtidigt som det känns fräsch och modernt. Min enda invändning är fortfarande att låten inte är tillräckligt direkt för att hinna göra tillräckligt intryck i den här tävlingen - men finalplatsen känns hur säker som helst. Till final!

17. Slovenien Omar Naber - On My Way (Omar Naber)

Låten är fortfarande en tunn soppa av klyschor hälld i en alltför klassisk balladinramning - men Omar sjunger arslet av sin låt och numret är både stilrent och effektfullt. Han är en av få som använder den nedsänkbara LED-kronan i scenens tak till full effekt (Varför gör inte fler det?) och resultatet är riktigt maffigt. Med draghälp av ett riktigt bra startnummer som näst sista bidrag semin och dessutom allra sista ballad så vete sjutton om inte det här kan skrälla sig till final - trots att alla odds talar emot. Till final!

18. Lettland Triana Park – Line (Agnese Rakovska, Kristaps Ērglis, Kristians Rakovskis)

Jag gillar ju elektronisk pop och är kanske lite lättköpt här - jag tycker Line är en helt ok låt och att sångerskan Agnese Rakovska är riktigt skön i all sin vulgära neon-estetik. Ska jag försöka vara lite mer kritisk så är låten inte särskilt raffinerad - den tar liksom snabbt slut och lägger sig på tomgång och risken finns att numret upplevs som billigt och märkligt. Bidrag som startar sist åker sällan ut och jag håller en tumme för att det inte händer den här gången heller - men hur jag än vänder på mina listor hamnar Lettland strax utanför det där viktiga tiostrecket. Utslagen!

Lettland

Rösta! Vad tycker du om de tävlande i den första semifinalen?