Jade, det är din tur!

Storbritanniens minst sagt blygsamma placeringar i Eurovision Song Contest, förra året krönt av ännu en jumboplats i finalen gjorde att de i år såg sig tvungna att tänka nytt. De bjöd in talanger att delta i en tvsänd show som under ett antal veckor med hjälp av en jury skulle fylla på en final med deltagare. Väl i final skulle de få tävla om att framföra en låt specialskriven av en meriterad låtskrivare. Hmm... nytänkande? Upplägget känns väl åtminstone en smula bekant..?

Valet av meriterad låtskrivare föll på musikalgurun Andrew Lloyd Webber som kommenterar sitt deltagande med orden In my life I've never shied away from the impossible and this looks like the biggest mission impossible of all time.

Läge för viss skepsis alltså, när den brittiska uttagningscirkusen under namnet Your country needs you igår var framme vid final. De tre finalisterna Mark, Jade och the Twins fick först på känt Idol- och karaokemanér framföra tre vardera versioner av aktuella hits och klassiker för att sedan alla ta sig an Lloyd Webbers låt, My time, som han skrivit ihop med standardballaddrottningen Diane Warren. Låten är en riktigt smarrig disneybakelse, eller för all del klassisk idolvinnarlåt med allt vad det innebär på gott och ont.

Det blev Jade som, helt rättvist, gick segrande ur striden efter ett säkert och känslofyllt framförande. I min bok är det här britternas bästa bidrag på mången god dag. Jade står inte Leona Lewis långt efter och låten har alla de klassiska ingredienserna i en eurovisionschlagerframgång. Samtidigt går det inte att låta bli att än en gång undra om ett av världens största musikländer verkligen ska behöva skrapa fram en ny talang för att ha något gångbart att skicka år 2009, dessutom i händerna på låtskrivare som knappast står under ordet nytänkande i uppslagsböckerna. Inte desto mindre, en smula eurovisionkonservativ är jag allt och kan inte låta bli att gilla det här även om jag kanske borde:
Andra bloggar om: Storbritannien, Jade, Eurovision Song Contest
Media: SvD