Pierre sätter betyg på finalisterna
Det är dags att ta en närmare titt på finalbidragen och sätta betyg! Det har hänt en hel del på vägen sedan alla de nationella uttagningarna i vintras, både med själva låtarna och med mina åsikter om dem. Betygen jag satte då ser i flera fall HELT annorlunda ut än de gör nu! Nu står de dessutom i relation till det övriga finalfältet vilket gör att de hunnit ändras ytterligare en del bara sedan veckans semifinaler.
Märk dock att det här bara är min personliga omdömen! Mina tips om finalutgången får ni vänta med till i morgon, förutom hintarna som ges här. Nog snackat, nu kör vi: (Länkarna går till YouTubeklipp från semifinalerna, de direktkvalificerade länderna representeras i stället av respektive officiell video.)
1. Litauen: Sasha Son - Love
Nej, någon Justin Timberlake är han inte, Sasha Son, och hans Love är inte på något sätt något nytt under himlen, men jag gillar helhetsintrycket här. Det avskalade och enkla numret i kombination med den dito texten om kärlek och hopp är... sympatiskt. Det omdömet lär inte räcka för en eurovisionvinnare, men litauerna kan åka hem med äran i behåll på söndag och det är första gången jag har unnat dem det i den här tävlingen. Plus för språkbytet den sista minuten!
2. Israel: Noa & Mira Awad - There must be another way
Visst måste väl Israel ha hamnat i final tack vare juryn? För min del är jag i alla fall evigt trött på israelernas återkommande kletiga gulligulltexter om fred, brödraskap och samhörighet, särskilt som kontexten ser ut som den gör. Kanske i synnerhet när de framförs på en melodi utan refräng av brudar i illasittande klänningar.
3. Frankrike: Patricia Kaas - Et s'il fallait le faire
Jag gillar fransmännens nya linje, att styvnackat skicka det de själva gillar och är bra på utan tanke på att anpassa sig för att falla Europa i smaken. I år resulterade det tänket i att vi nu serveras en välkyld chansonhybrid framförd av fullblodsproffset Patricia Kaas. Jag är inte lika helsåld som på Sebastien Tellier förra året, men känslan inför den är densamma - hopplös i tävlingen, men av en oemotståndlig genuin kvalitet som tävlingen skulle må bra av en revival för.
4. Sverige: Malena Ernman - La voix
Vad finns kvar att säga? Det känns som jag sagt förut väldigt svårt att bedöma La voix objektivt. Jag älskar låten och kommer att vara stolt över vårt bidrag helt oavsett hur det går i morgon. Jag är skeptisk till att våga hoppas på någon topplacering och hoppas framför allt innerligt att vi slipper svarta fiaskorubriker den här gången om vi inte når dit. Herregud, vi har redan eliminerat halva startfältet och är i final! Igen! 2009 ÄR redan ett framgångsår även om det fortfarande finns hopp om att det kan bli ännu bättre.
5. Kroatien: Igor Cukrov & Andrea - Lijepa Tena
Jag trodde att Kroatien skulle falla redan i semin i år, men tji fick jag. Lijepa Tena är visserligen en habil balkanballad men den griper aldrig tag på det nästan magiska sätt som t.ex. Lane Moje och Lejla från grannländerna Bosnien Hercegovina och Serbien-Montenegro gjorde - och Igors ever present vibrato sänker betyget för min del.
6. Portugal: Flor-de-Lis - Todas as ruas do amor
Oförarglig och småsöt flowerpowerpop med charmig sångerska i fronten, men som dragspelsallergiker ryggar jag en bit inför det här. Här blir det dock läge att testa min teori om att finalfältet hade kunnat se annorlunda ut om semifinalerna också hölls på lördagar. En låt som funkar en tisdagkväll känns inte nödvändigtvis lika rätt en lördagdito...
7. Island: Yohanna - Is it true?
Sedan semin i tisdags är det isländska Yohanna som rusat upp som en dark horse i förhandssnacket. Och visst, hon sjunger fantastiskt, hon är hur vacker som helst och inramningen är stilren och snygg. Jag har dock svårt att få ihop texten om misstankar om otrohet, en relation på fallrepet, med den lyckligt leende Yohanna. När slutade trovärdighet vara en merit?
8. Grekland: Sakis Rouvas - This is our night
Jag känner mig lite manipulerad när jag ser och hör det här. Grekerna trycker på precis de knappar som får mig att vilja rusa ut på dansgolvet och kanske till och med skicka iväg en smsröst. Det kan hända är jag är en smula lättköpt som går igång på standardbeatet, strandraggarlooken, synkdansen och singalongrefrängen, men so be it. Effektivt och effektfullt!
9. Armenien: Inga & Anush (bilden)- Jan jan
Jag sörjer att det orientaliska svaret på Lili & Sussie bytt ut de charmigt naiva macarenamovesen från den nationella uttagningen mot ett vad som väl är tänkt att vara mer sofistikerat framförande. Sofistikerat kan vara bra, men inte om det blir synonymt med trist, och här balanserar de farligt nära den gränsen. Låten i sig är dock fortfarande en favorit!
10. Ryssland: Anastasiya Prihodko - Mamo
Ryssarna har under flera år vänt ut och in på sig för att pricka in en eurovisionvinst. Nu har de fått den och det känns som om de är mätta. De vill åtminstone inte vinna i år igen. Det är inget större fel på Mamo. Den stör inte alls. Vad värre är - den berör inte heller. Vad jag sett av repen tillförs inte heller på scenen något som skulle kunna lyfta låten, snarare tvärtom.
11. Azerbajdzjan: AySel & Arash - Always
Här hemma i Sverige är Arashs orientaliska pop redan ett beprövat och framgångsrikt koncept, och i min iPod har hans singelhits gått varma. Det är somrigt och lättillgängligt och jag räknar med att få höra också Always på radio under hela sommaren - och det känns inte fel alls! Vårt andra svenskhopp borde ha goda chanser att här prångla ut hela Europas kommande sommarsoundtrack!
12. Bosnien Hercegovina: Regina - Bistra Voda
Jag blev bönhörd! Bosnierna tonade ner fanviftandet och de politiska förtecknen från förhandsvisningarna och videon inför semin, vilket i mina ögon lyfte den pampiga balkanballaden en bit till och förmodligen hjälpte dem på vägen mot finalen. Inte för att det behövdes för min del - jag faller pladask för det här ändå. En av årets bästa!
13. Moldavien: Nelly Ciobanu (bilden)- Hora din Moldova
Shirley Clamp goes folklore i det här smått galna danseuforiska energiutbrottet. Jag skulle aldrig komma på tanken att lyssna på det här utanför eurovisionbubblan, men här röstar jag med öst medan övriga Europa lär stå och undra vad som träffade dem.
14. Malta: Chiara - What if we 
Jag gillar fortfarande Chiaras tidigare bidrag, The one that I love och Angel, som båda kom långt på ett stort hjärta, en stor röst och oskuldsfull charm. Det här är dock något helt annat. Här blåser istället Chiara upp den bleka What if we till ett pompöst, genomskinligt och innehållslöst luftslott. En knappnål, någon?
15. Estland: Urban Symphony - Rändajad
Underbart att esterna så snabbt kom på kurs igen efter förra årets vedervärdiga Leto svet, och ännu mer underbart att de åter skickar en låt på estniska! Urban Symphony, frontade av Balt-Enya, Sandra Nurmsalu, gör utan stora gester ett av årets vackraste nummer. En favorit även om jag saknar det där lilla extra som hade gjort den riktigt farlig.
16. Danmark: Brinck - Believe again
Det kändes helt rätt att Brinck fick komma till final med sin strömlinjeformade radioballad, men här bleknar den rejält i konkurrensen. Det känns lite som om danskarna håller på att anpassa bort sig helt efter misslyckandet med den utmanande Drama queen. Fortsätter de på den här linjen lär de väl skicka upptagettonen som sitt bidrag nästa år. Får man önska lite vassa kanter 2010, Danmark?
17. Tyskland: Alex swings Oscars sings - Miss kiss kiss bang
Storbandsswing i ohelig allians med ett europopbeat känns intressant den första halvminuten, och när Oscar är framme vid ski-ba-bop-ba-dop-bop-partiet ett par minuter in är jag färdig att stänga av. Det ryktas att det bjuds nakenchock här, men det lär krävas en hel pluton knäckebrödspojkar om det ska ha en chans att väga upp tristessen och scatmaneländet.
18. Turkiet: Hadise - Düm Tek Tek
Det här kan vi nu va? Eurovision har fullständigt gödslats med orientaliska rumpskakpopnummer i kölvattnet av Helena Paparizous och Sertabs segrar och det börjar kännas som om vi närmar oss den definitiva mättnadsgränsen för genren. Icke desto mindre; Hadise kan det här.
19. Albanien: Kejsi Tola - Carry me in your dreams
En fantastisk röst och en låt som fastnar. Den som hängt med här vet redan att det här är en av mina stora favoriter och den är det ännu mer sedan jag sett det quirky framförandet med dvärgdansarna och den turkosa mannen utan ansikte. Jag tycker fortfarande att Kejsi borde ha behållit originaltexten på albanska, men förutom det; det blir sällan mer eurovision än så här.
20. Norge: Alexander Rybak - Fairytale
Hade jag skrivit det här i februari hade det blivit en lång lovsång om hur Alexander går rakt genom rutan och sticker ut på rätt sätt medan han berättar sin kardborreförsedda lilla kärlekshistoria. Nu är jag dock på god väg att ha spelat den både sönder och samman, men jag räknar med att chansen är stor att Europa hamnar där jag var i februari på lördag, så betyget blir efter min februarikänsla.
21. Ukraina : Svetlana Loboda (bilden) - Be my Valentine
Ukrainas vulgovåp, eller var det antikrisflicka, bjuder på stor show med sin helvetesmaskin och sina halvnakna gladiatorer och lyckas riktigt bra med att maskera det faktum att hon faktiskt inte har mycket till låt att komma med. Det är både fascinerande och imponerande hur t.ex. just Ukraina varje år lyckas transformera det ofta rejält kackiga bidraget som vinner den nationella uttagningen till stor show och ibland till och med vinnarkandidat.
22. Rumänien: Elena Gheorghe - The Balkan Girls
Vad som såg ut som en vinstlott för Rumänien när startnumren fördelades får nog sägas vara en nitlott trots allt. För det blir ingen lek för Elena att gå upp på scenen efter Ukrainas showexplosion i numret innan och före den här halvan av startfältets enda och dessutom starka ballad. Färgstarkt och dansant i semin - här känns det stillastående och beigt.
23. Storbritannien: Jade Ewen - My time
Jag är svag för den här klassiska musikalballaden av mer än välkänt snitt, där Andrew Lloyd Webber lagt sliten karbon på sig själv. Jade gör dock allt hon kan (och gör det bra) för att klämma ut det bästa ur materialet och numret är i mina ögon riktigt snyggt. Recensenterna spyr galla, men med min sweettooth för just smöriga musikalballader kommer britterna utan vidare undan med det här.
24. Finland: Waldo's People - Lose control
För mig är eurodancegenren tajt förknippad med min tid som universitetsstudent, och det händer fortfarande att jag plockar fram låtarna man festade loss till på kåren när det begav sig. Haddaway, Culture Beat, Corona, Masterboy och Magic Affair. Lose control platsar finfint i den spellistan! Det känns ju inte 2009 direkt, men nostalgi är inte att förakta!
25. Spanien: Soraya - La Noche Es Para Mí
Spanjorerna verkar på fullaste allvar tro att de kan ta hem vinsten med den svenskpennade La Noche Es Para Mí. De lär nog bli gruvligt besvikna. Där de verkar höra en vinnarkandidat hör jag ett standardnummer. Helt ok, dansant medelhavspop, varken mer eller mindre.
Bilder: eurovision.tv
Andra bloggar om: Eurovision Song Contest, Malena Ernman, Alexander Rybak, Brinck, Waldo's People, Yohanna, Arash
Märk dock att det här bara är min personliga omdömen! Mina tips om finalutgången får ni vänta med till i morgon, förutom hintarna som ges här. Nog snackat, nu kör vi: (Länkarna går till YouTubeklipp från semifinalerna, de direktkvalificerade länderna representeras i stället av respektive officiell video.)
1. Litauen: Sasha Son - Love
Nej, någon Justin Timberlake är han inte, Sasha Son, och hans Love är inte på något sätt något nytt under himlen, men jag gillar helhetsintrycket här. Det avskalade och enkla numret i kombination med den dito texten om kärlek och hopp är... sympatiskt. Det omdömet lär inte räcka för en eurovisionvinnare, men litauerna kan åka hem med äran i behåll på söndag och det är första gången jag har unnat dem det i den här tävlingen. Plus för språkbytet den sista minuten!
2. Israel: Noa & Mira Awad - There must be another way
Visst måste väl Israel ha hamnat i final tack vare juryn? För min del är jag i alla fall evigt trött på israelernas återkommande kletiga gulligulltexter om fred, brödraskap och samhörighet, särskilt som kontexten ser ut som den gör. Kanske i synnerhet när de framförs på en melodi utan refräng av brudar i illasittande klänningar.
3. Frankrike: Patricia Kaas - Et s'il fallait le faire
Jag gillar fransmännens nya linje, att styvnackat skicka det de själva gillar och är bra på utan tanke på att anpassa sig för att falla Europa i smaken. I år resulterade det tänket i att vi nu serveras en välkyld chansonhybrid framförd av fullblodsproffset Patricia Kaas. Jag är inte lika helsåld som på Sebastien Tellier förra året, men känslan inför den är densamma - hopplös i tävlingen, men av en oemotståndlig genuin kvalitet som tävlingen skulle må bra av en revival för.
4. Sverige: Malena Ernman - La voix
Vad finns kvar att säga? Det känns som jag sagt förut väldigt svårt att bedöma La voix objektivt. Jag älskar låten och kommer att vara stolt över vårt bidrag helt oavsett hur det går i morgon. Jag är skeptisk till att våga hoppas på någon topplacering och hoppas framför allt innerligt att vi slipper svarta fiaskorubriker den här gången om vi inte når dit. Herregud, vi har redan eliminerat halva startfältet och är i final! Igen! 2009 ÄR redan ett framgångsår även om det fortfarande finns hopp om att det kan bli ännu bättre.
5. Kroatien: Igor Cukrov & Andrea - Lijepa Tena
Jag trodde att Kroatien skulle falla redan i semin i år, men tji fick jag. Lijepa Tena är visserligen en habil balkanballad men den griper aldrig tag på det nästan magiska sätt som t.ex. Lane Moje och Lejla från grannländerna Bosnien Hercegovina och Serbien-Montenegro gjorde - och Igors ever present vibrato sänker betyget för min del.
6. Portugal: Flor-de-Lis - Todas as ruas do amor
Oförarglig och småsöt flowerpowerpop med charmig sångerska i fronten, men som dragspelsallergiker ryggar jag en bit inför det här. Här blir det dock läge att testa min teori om att finalfältet hade kunnat se annorlunda ut om semifinalerna också hölls på lördagar. En låt som funkar en tisdagkväll känns inte nödvändigtvis lika rätt en lördagdito...
7. Island: Yohanna - Is it true?
Sedan semin i tisdags är det isländska Yohanna som rusat upp som en dark horse i förhandssnacket. Och visst, hon sjunger fantastiskt, hon är hur vacker som helst och inramningen är stilren och snygg. Jag har dock svårt att få ihop texten om misstankar om otrohet, en relation på fallrepet, med den lyckligt leende Yohanna. När slutade trovärdighet vara en merit?
8. Grekland: Sakis Rouvas - This is our night
Jag känner mig lite manipulerad när jag ser och hör det här. Grekerna trycker på precis de knappar som får mig att vilja rusa ut på dansgolvet och kanske till och med skicka iväg en smsröst. Det kan hända är jag är en smula lättköpt som går igång på standardbeatet, strandraggarlooken, synkdansen och singalongrefrängen, men so be it. Effektivt och effektfullt!
9. Armenien: Inga & Anush (bilden)- Jan jan
Jag sörjer att det orientaliska svaret på Lili & Sussie bytt ut de charmigt naiva macarenamovesen från den nationella uttagningen mot ett vad som väl är tänkt att vara mer sofistikerat framförande. Sofistikerat kan vara bra, men inte om det blir synonymt med trist, och här balanserar de farligt nära den gränsen. Låten i sig är dock fortfarande en favorit!
10. Ryssland: Anastasiya Prihodko - Mamo Ryssarna har under flera år vänt ut och in på sig för att pricka in en eurovisionvinst. Nu har de fått den och det känns som om de är mätta. De vill åtminstone inte vinna i år igen. Det är inget större fel på Mamo. Den stör inte alls. Vad värre är - den berör inte heller. Vad jag sett av repen tillförs inte heller på scenen något som skulle kunna lyfta låten, snarare tvärtom.
11. Azerbajdzjan: AySel & Arash - Always
Här hemma i Sverige är Arashs orientaliska pop redan ett beprövat och framgångsrikt koncept, och i min iPod har hans singelhits gått varma. Det är somrigt och lättillgängligt och jag räknar med att få höra också Always på radio under hela sommaren - och det känns inte fel alls! Vårt andra svenskhopp borde ha goda chanser att här prångla ut hela Europas kommande sommarsoundtrack!
12. Bosnien Hercegovina: Regina - Bistra Voda
Jag blev bönhörd! Bosnierna tonade ner fanviftandet och de politiska förtecknen från förhandsvisningarna och videon inför semin, vilket i mina ögon lyfte den pampiga balkanballaden en bit till och förmodligen hjälpte dem på vägen mot finalen. Inte för att det behövdes för min del - jag faller pladask för det här ändå. En av årets bästa!
13. Moldavien: Nelly Ciobanu (bilden)- Hora din Moldova
Shirley Clamp goes folklore i det här smått galna danseuforiska energiutbrottet. Jag skulle aldrig komma på tanken att lyssna på det här utanför eurovisionbubblan, men här röstar jag med öst medan övriga Europa lär stå och undra vad som träffade dem.
14. Malta: Chiara - What if we 
Jag gillar fortfarande Chiaras tidigare bidrag, The one that I love och Angel, som båda kom långt på ett stort hjärta, en stor röst och oskuldsfull charm. Det här är dock något helt annat. Här blåser istället Chiara upp den bleka What if we till ett pompöst, genomskinligt och innehållslöst luftslott. En knappnål, någon?
15. Estland: Urban Symphony - Rändajad
Underbart att esterna så snabbt kom på kurs igen efter förra årets vedervärdiga Leto svet, och ännu mer underbart att de åter skickar en låt på estniska! Urban Symphony, frontade av Balt-Enya, Sandra Nurmsalu, gör utan stora gester ett av årets vackraste nummer. En favorit även om jag saknar det där lilla extra som hade gjort den riktigt farlig.
16. Danmark: Brinck - Believe again
Det kändes helt rätt att Brinck fick komma till final med sin strömlinjeformade radioballad, men här bleknar den rejält i konkurrensen. Det känns lite som om danskarna håller på att anpassa bort sig helt efter misslyckandet med den utmanande Drama queen. Fortsätter de på den här linjen lär de väl skicka upptagettonen som sitt bidrag nästa år. Får man önska lite vassa kanter 2010, Danmark?
17. Tyskland: Alex swings Oscars sings - Miss kiss kiss bang
Storbandsswing i ohelig allians med ett europopbeat känns intressant den första halvminuten, och när Oscar är framme vid ski-ba-bop-ba-dop-bop-partiet ett par minuter in är jag färdig att stänga av. Det ryktas att det bjuds nakenchock här, men det lär krävas en hel pluton knäckebrödspojkar om det ska ha en chans att väga upp tristessen och scatmaneländet.
18. Turkiet: Hadise - Düm Tek Tek
Det här kan vi nu va? Eurovision har fullständigt gödslats med orientaliska rumpskakpopnummer i kölvattnet av Helena Paparizous och Sertabs segrar och det börjar kännas som om vi närmar oss den definitiva mättnadsgränsen för genren. Icke desto mindre; Hadise kan det här.
19. Albanien: Kejsi Tola - Carry me in your dreams
En fantastisk röst och en låt som fastnar. Den som hängt med här vet redan att det här är en av mina stora favoriter och den är det ännu mer sedan jag sett det quirky framförandet med dvärgdansarna och den turkosa mannen utan ansikte. Jag tycker fortfarande att Kejsi borde ha behållit originaltexten på albanska, men förutom det; det blir sällan mer eurovision än så här.
20. Norge: Alexander Rybak - Fairytale
Hade jag skrivit det här i februari hade det blivit en lång lovsång om hur Alexander går rakt genom rutan och sticker ut på rätt sätt medan han berättar sin kardborreförsedda lilla kärlekshistoria. Nu är jag dock på god väg att ha spelat den både sönder och samman, men jag räknar med att chansen är stor att Europa hamnar där jag var i februari på lördag, så betyget blir efter min februarikänsla.
21. Ukraina : Svetlana Loboda (bilden) - Be my Valentine
Ukrainas vulgovåp, eller var det antikrisflicka, bjuder på stor show med sin helvetesmaskin och sina halvnakna gladiatorer och lyckas riktigt bra med att maskera det faktum att hon faktiskt inte har mycket till låt att komma med. Det är både fascinerande och imponerande hur t.ex. just Ukraina varje år lyckas transformera det ofta rejält kackiga bidraget som vinner den nationella uttagningen till stor show och ibland till och med vinnarkandidat.
22. Rumänien: Elena Gheorghe - The Balkan Girls Vad som såg ut som en vinstlott för Rumänien när startnumren fördelades får nog sägas vara en nitlott trots allt. För det blir ingen lek för Elena att gå upp på scenen efter Ukrainas showexplosion i numret innan och före den här halvan av startfältets enda och dessutom starka ballad. Färgstarkt och dansant i semin - här känns det stillastående och beigt.
23. Storbritannien: Jade Ewen - My time
Jag är svag för den här klassiska musikalballaden av mer än välkänt snitt, där Andrew Lloyd Webber lagt sliten karbon på sig själv. Jade gör dock allt hon kan (och gör det bra) för att klämma ut det bästa ur materialet och numret är i mina ögon riktigt snyggt. Recensenterna spyr galla, men med min sweettooth för just smöriga musikalballader kommer britterna utan vidare undan med det här.
24. Finland: Waldo's People - Lose control
För mig är eurodancegenren tajt förknippad med min tid som universitetsstudent, och det händer fortfarande att jag plockar fram låtarna man festade loss till på kåren när det begav sig. Haddaway, Culture Beat, Corona, Masterboy och Magic Affair. Lose control platsar finfint i den spellistan! Det känns ju inte 2009 direkt, men nostalgi är inte att förakta!
25. Spanien: Soraya - La Noche Es Para Mí
Spanjorerna verkar på fullaste allvar tro att de kan ta hem vinsten med den svenskpennade La Noche Es Para Mí. De lär nog bli gruvligt besvikna. Där de verkar höra en vinnarkandidat hör jag ett standardnummer. Helt ok, dansant medelhavspop, varken mer eller mindre.
Bilder: eurovision.tv
Andra bloggar om: Eurovision Song Contest, Malena Ernman, Alexander Rybak, Brinck, Waldo's People, Yohanna, Arash
Pierre sätter betyg på finalisterna
Reviewed by Pierre
on
21:50:00
Rating:
Reviewed by Pierre
on
21:50:00
Rating:
Inga kommentarer: