De tio webjokerfinalisterna
Hittills har det stora antalet webjokerkandidater känts närmast ogenomträngligt, även om jag faktiskt har lyssnat igenom ganska många av dem. Efter dagens gallring finns det nu dock bara tio stycken kvar, vilket känns betydligt mer lätthanterligt. Läge att ta en närmare titt på utbudet med andra ord! Så här ser det ut:
1. Love for people - Ingela Hemming
Klassisk rocklåt om kärlek för alla, eller som här, lavv får pipåll, framförd av Ingela som verkar tycka att tanken på att kärleken skulle omfatta alla är ganska plågsam. Det taskiga uttalet och ett gäng halvsura toner gör det här ganska plågsamt för lyssnaren också. Med en annan artist hade låten kunnat passera som ok bakgrundsskval, men på en melodifestivalscen? Helst inte.
2. My kind of love - Genjor McNell
Den sorts kärlek Genjor sjunger om verkar vara den till tanken på sig själv som popstjärna, vilket videon skickligt illustrerar. För sällan har väl mer vilja-men-inte-kunna knökats ihop på tre minuter? Det är faktiskt riktigt underhållande - men inte på sättet det är tänkt. Killen har ingen sångröst, texten mumlas fram och alla standardpopposer blir rent parodiska när de läggs på hög och görs med vad som verkar vara största allvar. Skalar man bort allt det här finns det trots allt ett embryo till en poplåt, om man hinner uppfatta den mellan skrattsalvorna.
3. Break free - Jessica Friberg
Ahh... det här känns betydligt mer som ett seriöst försök att göra en låt för melodifestivalen. Det låter proffsigt, tjejen kan sjunga och här finns en tonartshöjning (jo, det SKA finnas en sådan). Dessvärre håller inte låten måttet. När refrängen dyker upp efter en minut kommer den för sent och som en besvikelse och sedan mals det vidare på tomgång förutom vid redan nämnda tonartshöjning. Plus för den!
4. Kärleken vänder allt - Adam Sandahl Grupp
Småcharmig om än lite mossig dansbandsschlager framförd med en glimt i ögat som förlåter åtminstone de värsta nödrimmen. Visst är det svennigt, men refrängen sätter sig, självdistans är attraktivt och gruppen har en poäng när de beskriver låten som att den plockar upp dig när allt känns hopplöst. Ett dammigt lyckopiller är också ett lyckopiller.
5. I'll make you want me - Mark Woznicki
Amerikanskfödde Mark från Sundsvall bidrar med en midtemporocklåt om att göra allt för att få uppmärksamhet från den han älskar. Mitt problem här är att jag som lyssnare inte riktigt utsätts för samma intensiva försök. I'll make you want me känns som En Riktig Låt, men istället för att uppvakta intensivt nöjer den sig med att småflirta på håll - och det räcker ju inte långt.
6. Come and get me now - MiSt
En enveten stank av billigt keyboard ligger som en dimma över ett vokalt skavsår till låt där upphovsmännen tydligen tröttnade efter att ha knåpat ihop en vers. Och ni - att man hittar ett reglage på mixerbordet som man kan skoja till sina röster med betyder inte att man måste använda det.
7. Lite sex och lite spex - Alrik Paulsson
Efter att ha tryckt dit en etta på förra bidraget känns det gott att jag faktiskt har ett ännu lägre betyg att ta till om det behövs. För det gör det ju. När Alrik tillfrågas om vad han känner inför chansen att vara med i melodifestivalen svarar han att det känns läskigt. Det är vi minst två om, för det här är sannerligen inget kul. Jo förresten, lite kul är det allt att sex-och-spex-farbrorn tydligen arbetar som kyrkvaktmästare. Hepp!
8. How - Halla Vilhjalmsdottir
Efter ett par riktigt kassa låtar är det lätt att ta till stora ord när man hör How. Visst kan isländska Halla sjunga bättre än någon annan i fältet och hennes midtempoballad börjar nog så lovande, men det griper aldrig tag och jag har glömt låten så fort den är slut. Hon skulle säkert inte göra bort sig på en melloscen, men till vilken nytta?
9. När vi har landat - Johan Skoog
Något är väldigt fel här. Om man bara lyssnar hör man en riktigt schysst schlagerpoplåt; visserligen noggrant klippt efter mall A, men trots det - alla nödvändiga ingredienser finns där. Om man istället väljer att också kolla videon ser man en hysterisk råidiot. Eller var det en elak clown på uppåtjack? En sadistisk lekfarbror? En..? Ordentligt förvirrande är det i alla fall, och absolut ingenting jag vill se i mello.
10. Hot for the night - Siberia
Fältet avslutas av en oslipad diamant, eller ok, cubic zirconia, i form av ett energispäckat hopkok av 80-talshits. Det låter lite billigt och jag blir skeptisk av att vi bara får se stillbilder på Sibirien men med rätt behandling skulle det nog kunna bli något riktigt kul av det här. Vilket förresten får mig att undra om webjokern bara kommer att sparkas ut på melloscenen för att klara sig bäst han kan eller om de knuffas i händerna på proffs..?
Så här ser det alltså ut. Den dominerande känslan efter att ha gått igenom listan, förutom att jag ännu sörjer att Carmens Stai stai åkte ut idag, är en vilja att tvinga nästa som gnäller över att vi alltid får se samma artister i mello till en vecka med ett blandband random webjokerkandidater i öronen. Halva fältet är under all kritik - och då ska det här ändå vara gräddan av vad glada amatörer kan bidra med. Det räcker inte för att legitimera momentet i tävlingen på musikaliska meriter - men möjligen för att ge den en dos underdog-glitter.
Med början i morgon kommer ett bidrag om dagen att försvinna tills vi står med ett enda bidrag kvar nästa torsdag - årets webjoker. Det är svårt att tippa, men jag lägger nog mitt hopp till Siberia!
Media: SVT, Aftonbladet, Expressen.
Andra bloggar om: Ingela Hemming, Genjor McNell, Jessica Friberg, Adam Sandahl Grupp, Mark Woznicki, MiSt, Alrik Paulsson, Halla Vilhjalmsdottir, Johan Skoog, Siberia, webjoker, melodifestivalen
1. Love for people - Ingela Hemming
Klassisk rocklåt om kärlek för alla, eller som här, lavv får pipåll, framförd av Ingela som verkar tycka att tanken på att kärleken skulle omfatta alla är ganska plågsam. Det taskiga uttalet och ett gäng halvsura toner gör det här ganska plågsamt för lyssnaren också. Med en annan artist hade låten kunnat passera som ok bakgrundsskval, men på en melodifestivalscen? Helst inte.
2. My kind of love - Genjor McNell
Den sorts kärlek Genjor sjunger om verkar vara den till tanken på sig själv som popstjärna, vilket videon skickligt illustrerar. För sällan har väl mer vilja-men-inte-kunna knökats ihop på tre minuter? Det är faktiskt riktigt underhållande - men inte på sättet det är tänkt. Killen har ingen sångröst, texten mumlas fram och alla standardpopposer blir rent parodiska när de läggs på hög och görs med vad som verkar vara största allvar. Skalar man bort allt det här finns det trots allt ett embryo till en poplåt, om man hinner uppfatta den mellan skrattsalvorna.
3. Break free - Jessica Friberg
Ahh... det här känns betydligt mer som ett seriöst försök att göra en låt för melodifestivalen. Det låter proffsigt, tjejen kan sjunga och här finns en tonartshöjning (jo, det SKA finnas en sådan). Dessvärre håller inte låten måttet. När refrängen dyker upp efter en minut kommer den för sent och som en besvikelse och sedan mals det vidare på tomgång förutom vid redan nämnda tonartshöjning. Plus för den!
4. Kärleken vänder allt - Adam Sandahl Grupp
Småcharmig om än lite mossig dansbandsschlager framförd med en glimt i ögat som förlåter åtminstone de värsta nödrimmen. Visst är det svennigt, men refrängen sätter sig, självdistans är attraktivt och gruppen har en poäng när de beskriver låten som att den plockar upp dig när allt känns hopplöst. Ett dammigt lyckopiller är också ett lyckopiller.
5. I'll make you want me - Mark Woznicki
Amerikanskfödde Mark från Sundsvall bidrar med en midtemporocklåt om att göra allt för att få uppmärksamhet från den han älskar. Mitt problem här är att jag som lyssnare inte riktigt utsätts för samma intensiva försök. I'll make you want me känns som En Riktig Låt, men istället för att uppvakta intensivt nöjer den sig med att småflirta på håll - och det räcker ju inte långt.
6. Come and get me now - MiSt
En enveten stank av billigt keyboard ligger som en dimma över ett vokalt skavsår till låt där upphovsmännen tydligen tröttnade efter att ha knåpat ihop en vers. Och ni - att man hittar ett reglage på mixerbordet som man kan skoja till sina röster med betyder inte att man måste använda det.
7. Lite sex och lite spex - Alrik Paulsson
Efter att ha tryckt dit en etta på förra bidraget känns det gott att jag faktiskt har ett ännu lägre betyg att ta till om det behövs. För det gör det ju. När Alrik tillfrågas om vad han känner inför chansen att vara med i melodifestivalen svarar han att det känns läskigt. Det är vi minst två om, för det här är sannerligen inget kul. Jo förresten, lite kul är det allt att sex-och-spex-farbrorn tydligen arbetar som kyrkvaktmästare. Hepp!
8. How - Halla Vilhjalmsdottir
Efter ett par riktigt kassa låtar är det lätt att ta till stora ord när man hör How. Visst kan isländska Halla sjunga bättre än någon annan i fältet och hennes midtempoballad börjar nog så lovande, men det griper aldrig tag och jag har glömt låten så fort den är slut. Hon skulle säkert inte göra bort sig på en melloscen, men till vilken nytta?
9. När vi har landat - Johan Skoog
Något är väldigt fel här. Om man bara lyssnar hör man en riktigt schysst schlagerpoplåt; visserligen noggrant klippt efter mall A, men trots det - alla nödvändiga ingredienser finns där. Om man istället väljer att också kolla videon ser man en hysterisk råidiot. Eller var det en elak clown på uppåtjack? En sadistisk lekfarbror? En..? Ordentligt förvirrande är det i alla fall, och absolut ingenting jag vill se i mello.
10. Hot for the night - Siberia
Fältet avslutas av en oslipad diamant, eller ok, cubic zirconia, i form av ett energispäckat hopkok av 80-talshits. Det låter lite billigt och jag blir skeptisk av att vi bara får se stillbilder på Sibirien men med rätt behandling skulle det nog kunna bli något riktigt kul av det här. Vilket förresten får mig att undra om webjokern bara kommer att sparkas ut på melloscenen för att klara sig bäst han kan eller om de knuffas i händerna på proffs..?
Så här ser det alltså ut. Den dominerande känslan efter att ha gått igenom listan, förutom att jag ännu sörjer att Carmens Stai stai åkte ut idag, är en vilja att tvinga nästa som gnäller över att vi alltid får se samma artister i mello till en vecka med ett blandband random webjokerkandidater i öronen. Halva fältet är under all kritik - och då ska det här ändå vara gräddan av vad glada amatörer kan bidra med. Det räcker inte för att legitimera momentet i tävlingen på musikaliska meriter - men möjligen för att ge den en dos underdog-glitter.
Med början i morgon kommer ett bidrag om dagen att försvinna tills vi står med ett enda bidrag kvar nästa torsdag - årets webjoker. Det är svårt att tippa, men jag lägger nog mitt hopp till Siberia!
Media: SVT, Aftonbladet, Expressen.
Andra bloggar om: Ingela Hemming, Genjor McNell, Jessica Friberg, Adam Sandahl Grupp, Mark Woznicki, MiSt, Alrik Paulsson, Halla Vilhjalmsdottir, Johan Skoog, Siberia, webjoker, melodifestivalen
De tio webjokerfinalisterna
Reviewed by Pierre
on
19:08:00
Rating:
Reviewed by Pierre
on
19:08:00
Rating:
Hej
SvaraRaderaGenjor McNell här. Jag är en dålig sångae precis. MEN det är INTE jag som ska framföra låtenpå scen det är ett gäng dansare och sångare å¨6-8 proffs om gör en kaxig, modern och internationell dansshow a la eurovision som melodifestivalen aldrig har haft. det är väldigt svårt att få ut att det inte är som sångare ja tävlar utan som upphovsman till LÅTEN. Det är en låttävling. och precis som du säger finns det ett embryo till en poplåt, det är det som är poängen amatörernas bidrag. M kind of love skall produceras a proffs innan skivsläpp förstås.
Det e tufft att bli jämförd med t.ex en isländsk skivartist som redan släppt skivor och konkurerar med rena hemmastudio låtskrivare som du skriverär en värdig vinnre
andra bidrag harblivit proffsproducerade redan.
men viktigast av alt jag är inte den som ska sjunga. det skull ju vara katastrof
Jag håller fullständigt med Pierre, men håller inte med Christer Björkman om att "det här kommer att bli riktigt riktigt bra". Övervägande delen av de 178 webbjokrarna har varit direkt usla.
SvaraRadera"I'll make you want me" hållar bra klass och skulle kunna funka med etablerat artist av typen Sebastian, eller Andreas Jonsson".
Siberia - tja - OK. Fattar inte riktigt texten doc.
Sexet och Spexet kan faktiskt bli en hit och Alrik kan bli vår nye antihjälte. Jag kommer att tänka på Snoddas, Arne "Rosen" Quick", "Hej hej hemskt mycket hej", "Hej hej monica".
Tror ni fattar...
/K A Johansson
Hej Genjor!
SvaraRaderaTack för ditt svar! Jag har tolkat reglerna precis som du; att det är upphovsmännen som tävlar och att artist/arrangemang etc inte på något sätt är givna - MEN detta har inte lyfts fram av SVT till de som ska rösta. Röstarna går efter vad de får här; en ljudinspelning till en video och det är utifrån det jag bedömt låtarna, även om jag också försökt lyfta fram själva låten bortom förpackningen.
Jag tycker att ditt bidrag har missat målet du uttrycker, att lyfta fram LÅTEN. Den är väl dold i en video som gör sitt bästa för att dränka den.
Din beskrivning av tanken med låten låter spännande! Jag önskar dig lycka till!
Den som vill bekanta sig mer med Genjor McNell kan göra det på hans Myspace:
SvaraRaderahttp://www.myspace.com/genjormcnell
För mig är det bara EN som kan vinna. Det handlar naturligtvis om låten.
SvaraRaderaDessutom finns andra parametrar som påverkar:
Jag röstar INTE på dem som:
- den som deltagit i Melodifestivalen tidigare, oavsett vilken land mm.
- den som använder sina egna pengar för att försöka köpa vinsten. (enkelt att räkna vilka dessa är).
-den som har varit signade.
-de som flytt Sverige.
-de som brutit mot reglarna, oavsett vad SVT säger.
Tur att den låten jag tänkt rösta på uppfyller mina krav också.
/En som röstar med hjärtat OCH hjärnan
http://www.expressen.se/noje/musik/1.1767999/amatorerna-tvingas-tavla-mot-proffs
Hej Pierre!
SvaraRaderaTack för rolig läsning.
Vad tyckte du om våran låt egentligen?
Och då menar jag inte produktionen eller våra halvdana sånginsatser, utan "låten".
Hej Andreas!
SvaraRaderaKul att du hittat hit! Trist att ni åkte ut precis när det började bli riktigt kul! Jag gillade er låt. Eller åtminstone de första två minuterna. Precis när man tror att man ska få en tonartshöjning och ett crescendo så får man ett gitarrsolo? Wtf liksom? Trots det, jag trodde faktiskt ni skulle greja en plats bland de tio. :)