Åtta minutklipp från Örnsköldsvik

De är här! SVT har serverat årets första provlyssningsbricka med minutkorta klipp av bidragen från Melodifestivalens första deltävling i Örnsköldsvik. Jag har självklart gjort en djupdykning i dem, satt dem på repeat och är nu redo för ett första omdöme.

Betygen får vänta tills jag hört låtarna i sin helhet, men här får ni en hint om vad jag tycker - och hur det kommer att gå i morgon. Här har du hela startfältet: (Minutklippen ligger ute fram till sändningsstart i lördag kl 20.00)

1. Ola - Unstoppable (The return of Natalie) (Dimitri Stassos, Alexander Kronlund, Hanif Sabzevari, Ola Svensson)
Ola är tillbaka i tävlingen med ännu en radiovänlig poplåt även om det låter lite tuffare, lite klubbigare den här gången. Ett drivande piano går som en röd tråd genom låten medan Ola helt omotiverat återigen sjunger om Natalie. Ganska fånigt, särskilt om han hoppas på Oslo. Jag tror i alla fall att det här kan räcka en bit, särskilt som Ola verkar ha droppat taskigt-permanentad-tant-looken.

2. Jenny Silver - A Place To Stay (Torben Hedlund)
Jag hade inga större förhoppningar här eftersom jag främst känner Jenny som dansbandsdrottningen med efternamnet Öhlund. Nu är jag fortfarande inte helt till mig i trasorna, trots att Jenny här visar en helt annan sida. För visserligen låter det väldigt snyggt - sofistikerat och suggestivt och jag gillar den tunga basgången men här finns inget som liknar en refräng och jag befarar att här faktiskt inte ens finns någon. Det ska dock bli spännade att höra hela låten och se vad Jenny gör av den på scenen.

3. Linda Pritchard - You're Making Me Hot-Hot-Hot (Johan Fransson, Tim Larsson, Tobias Lundgren)
Här har vi ett av bidragen som halkade in i fältet efter en tidig diskning i höstas. Trion bakom mellovinnaren Las Vegas verkar ha inspirerats rejält av Shakira när de skrev sin låt och jag kan förstå hur de tänkte. Ani Lorak, Hadise, Kalomoira och Sirusho är bara några exempel på kvinnliga solister som på senare år lyckats väl med liknande bidrag i Eurovision Song Contest, men genren rytmiska danslåtar med stort utrymme för skak av mer eller mindre väl valda kroppsdelar börjar kännas en smula trött och överexploaterad.

4. Pain Of Salvation - Road Salt (Daniel Gildenlöw)
De som hoppats på ett tungt bidrag från Pain of Salvation lär bli gruvligt besvikna, för det här är en avskalad ballad där vägsaltet smält bort precis allt utom Daniel Gildenlöws röst och en ensam elorgel. Jag tyckte det lät spännande när Christer Björkman berättade att fokus i år ligger på innehållet i låtarna, och visst, jag kan klara mig utan traditionella schlagers och det måste inte finnas tonartshöjningar överallt - men en liten refräng kan vi väl få..?

5. Anders Ekborg - The Saviour (Henrik Janson, Tony Nilsson)
Ok, vi kanske får vår beskärda del av refränger trots allt. Anders Ekborg tar avstamp i musikalland och Queens domäner med en midtempoballad svullen i grad med en väl mogen varböld. Det låter inte som en särskilt smickrande beskrivning, men i min bok är det inte det sämsta. På en minut låter The Saviour som ett typexempel på melodifestivalkitsch - en låt som är skitkul att sjunga med en karaokemick i närheten, god tillgång på vin och polare som vet och uppskattar skillnaden på bra och melodifestivalbra - men inte som en låt man gärna visar upp för hela Europa.

6. Jessica Andersson- I Did It For Love (Kristian Wejshag, Lars "Dille" Diedricson)
Från ballad med glimt i ögat till en ballad som är ballad på riktigt. Det låter klassiskt med ett stänk countryglidande á la Jill Johnson. Jessica säger att hon började gråta när hon hörde den första gången - själv hinner jag inte riktigt komma till tårarna på 60 sekunder, men visst låter det lovande. Den som brukar hänga här vet att jag är en sucker för kaloririka schlagerballader och om I Did It For Love håller vad första minuten lovar, en stegvis stegring mot ett fett crescendo, så har jag nog en favorit här.

7. Frispråkarn - Singel (Håkan Bäckström, Hamed K-One Pirouzpanah)
Det är synd och skam att tanken på rap och hiphop i Melodifestivalen automatiskt genererar ett hånskratt efter SVTs och urvalsjuryns riktigt usla val av sådana låtar hittills. Singel låter mer på riktigt och får mig att associera till Fre som gjorde en näve sköna singlar i början av 00-talet, minns ni dem? Friska upp minnet med Hon é giftig! Jag har dock svårt att tro på det här i Mello.

8. Salem Al Fakir - Keep On Walking (Salem Al Fakir)
Salem, fältets joker, berättade tidigt att han kommer att uppträda ensam sittande vid en flygel när han gör sin Keep on walking. Den bilden ger en orättvis bild av vad man kan förvänta sig i morgon, för här får vi en stor ljudbild som kräver betydligt mer än en flygel. Låten känns inte helt lätt att greppa på en minut, men jag har en känsla av att det här är en låt som växer och jag gillar verkligen det jag hör. Lägg till startnumret i ryggen och credpoäng att plocka genom hans samtida framgångar - det här borde hålla.

Hur det går i morgon? Med stor reservation för att jag bara hört åtta gånger en minut av bidragen så blir mitt grundtips att Ola och Salem al Fakir får direktplatserna till Globen. Jag hoppas att Jessica Andersson kan utmana och få åtminstone en plats i Andra Chansen, men bakom dem känns det vidöppet med ett gäng ganska udda fåglar som slåss om uppmärksamheten. Linda Pritchard borde ligga bra till med en låt som visserligen känns trist - men omedelbar. Vad vi får se på scenen lär ge stort utslag i resultatlistan!

Media: SVT, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet.
Andra bloggar om: Ola, Linda Pritchard, Jenny Silver, Anders Ekborg, Pain of Salvation, Salem al Fakir, Frispråkarn, Jessica Andersson, Melodifestivalen