Eurovision Song Contest 2010 - Nederländerna

Sieneke - Ik Ben Verliefd (Sha-la-lie)

Något är galet i Nederländerna. Efter åratal av uteblivna framgångar i Eurovision Song Contest tar sig deras försök att ändra på detta allt underligare uttryck. Förra året trodde de sig ha hittat vinnarformeln med de tre botoxfarbröderna De Toppers och barnkammarrimmet Shine, som blev en stor framgång på hemmaplan men återigen nobbades brutalt och rättvist av Europa som placerade dem som nästjumbo i semifinalen. I år var det tänkt att de skulle få upprättelse genom att låta landets genom tidernas mest framgångsrike upphovsman specialskriva årets eurovisionbidrag.

Pierre Kartners verk har sålt och säljer fortfarande i miljoner världen över. Debutalbumet från 1977 toppade listorna i hela 16 länder och har sålt över 30 miljoner ex! Fantastiskt - om det inte vore för att hitsen heter Hallonsaft, Astrosmurf och Smurfsången. Sägas skall dock att Kartner har andra meriter också. Han har till exempel skrivit låtar åt Nana Mouskouri och Mirielle Mathieu och stod bakom det nederländska eurovisionbidraget från 1973; De Oude Muzikant med Ben Kramer. Den nu 74-årige Kartner tackade ja till uppdraget att skriva årets nederländska eurovisionbidrag och knåpade enligt egen utsaga ihop Ik Ben Verliefd (Sha-la-lie) en söndageftermiddag i december.

Nederländska TROS skrapade ihop fem artister att framföra Ik Ben Verliefd (Sha-la-lie) i Nationaal Songfestival där en jury fick uppdraget att avgöra vem som skulle få den tveksamma äran att sjunga låten i Oslo. Uttagningen blev en riktig höjdare som jag faktiskt skrattade mig igenom! De fem framförandena av låten kändes som en skruvat bisarr version av Groundhog Day där det ena var värre än det andra. Som knorr kunde inte juryn enas utan lät Kartner själv välja till slut - vilket han vägrade. Efter envetet trugande från den stackars programledaren klämde han i alla fall till slut fram att han ville ha Sieneke.

Stackars artonåriga Sieneke Peeters framstår som tjugo år äldre när hon i sällskap av en enorm gatuorgel gör sitt überklämmiga fossil till låt och samtidigt målar in sig i ett musikaliskt hörn hon lär få svårt att ta sig ur. Visst är låten en relik, men jag måste motvilligt erkänna att jag känner någon slags skräckblandad förtjusning inför det här. Refrängen sitter som en riktigt äcklig ettrig spyfluga och vi svenskar om några borde veta att dansbandsschlager har sin publik. Jag tippar att Nederländerna får fler poäng än man skulle önska, kanske - ve och fasa - till och med från Sverige, men det räcker inte till final. Eller..?

Bidragets upphovsman: Pierre Kartner
Bidragets startnummer: Nummer 9 i semifinal II.

Nederländernas fem senaste bidrag:
2005: Glennis Grace - My Impossible Dream (semi 14e)
2006: Treble - Amambanda (semi 20e)
2007: Edsilia Rombley - On Top Of The World (semi 21a)
2008: Hind - Your Heart Belongs To Me (semi 13e)
2009: The Toppers - Shine (semi 17e)

Nederländernas bästa placering:
Nederländerna har precis som Sverige vunnit tävlingen fyra gånger, men för Nederländerna var det länge sedan sist nu. Senast de vann var 1975 då Teach-In triumferade med Ding a dong. Innan dess vann Corry Brokken 1957 med Net Als Toen, Teddy Scholten 1959 med Een Beetje och Lenny Kuhr 1969 med De Troubadour.

Läs även andra bloggares åsikter om Eurovision Song Contest