Repetitioner - dag II

Den andra dagen av repetitioner i Telenor Arena är till ända!

De återstående nio bidragen i den första semifinalen har prövat benen på eurovisionscenen - några imponerade, andra inte alls, någon överraskade positivt och någon åt det andra hållet.

Här har ni klipp från dagens rep och mina omdömen om framförandena:

Polen: Marcin Mroziński - Legenda
Vi inleder med att spinna på gårdagens trend, den blåa bakgrunden, här accentuerat av stora sjok med extrabrett dasspapper som hänger ned bakom Marcin och hans fem danserskor och körsångerskor. Ett ganska lamt framträdande som inte kommer att höja Marcin över mängden på tisdag - det hade han behövt.


Belgien: Tom Dice - Me and my guitar
Tom Tärning är först med att utnyttja catwalken, eller vad man nu ska kalla tarmen som sticker ut ifrån huvudscenen. Längst ut på den håller han till i tre minuter mot mörk bakgrund och några enstaka gula spottar. Fullt fokus på Tom och hans gitarr alltså. Trist eller snyggt sparsmakat? Jag håller på det senare.


Malta: Thea Garrett - My dream
Thea har ny frilla, annars är numret intakt från den maltesiska finalen, inklusive den groteskt muterade fiskmåsen som idag flaxade utan näbb men i bar överkropp. Alltsammans dränktes i så pass mycket rök att körsångerskorna nästan försvann.


Albanien: Juliana Pasha - It's all about you
Juliana backas upp av tre bakgrundssångerskor och scenen är pyntad med drapier av jättebubblor i blått och lila. Vid sin sida, lite för nära till och med, har hon en ensam violinist. En trist violinist! Året efter Rybak! Det här var en besvikelse, särskilt efter den fantasifulla videon. Det här numret hade behövt, säg, en ansiktslös turkos man och en dvärg eller nåt.


Grekland: Giorgios Alkaios & Friends - Opa
Giorgios och hans vänner känns som en orgie i fart och fläkt efter det albanska antiklimaxet före. Den där stora överraskningen som tidigare utlovats måtte vara de där UV-belysta trummorna hunkpolarna plockar upp i brejket. Inte SÅ fantastiskt, men grekerna gör bra ifrån sig på första repet.


Portugal: Filipa Azevedo - Há dias assim
Jo, Há dias assim har helt klart vuxit en bit sedan man lade till den lilla gospelkören! Dessutom imponerar Filipa när hon tar ut svängarna i sin svulstiga disneyballad. Till och med killen vid flygeln väljer att stanna kvar på sin plats under hela låten den här gången! Portugal känns onekligen en bit närmre final än förut!


Makedonien: Gjoko Taneski - Jas Ja Imam Silata
Det känns en smula gubbsjukt med de tre brudarna som åmar sig omkring Gjoko i hopplösa Jas Ja Imam Silata och den där rappsnubben känns fortfarande som om han bara råkat gå förbi och fått lust att göra ett inhopp. Och då har vi inte ens börjat prata om det lååånga gitarrsolot. Alla gör vad de ska, men är det någon som förstår varför?


Vitryssland: 3 + 2 - Butterflies
Haha så underbart! Den redan från början härligt vällagrade euroostiga Butterflies kan bli ett riktigt minnesvärt bidrag med hjälp av fjärilsvingarna tjejerna fäller ut vid tonartshöjningen! De strulade tydligen en del och syns i det här klippet bara när tjejerna testar dem i pausen. Har förresten inte någon röstcoach varit där och försökt peta med kvintettens uttal av imagine? Det lät inte fullt så mycket imayydjinn idag. Robert Wells satt för övrigt inte vid flygeln idag men kommer att göra det när det är dags för semi.


Island: Hera Björk - Je ne sais quoi
Hera och hennes bakgrundskör gör av någon anledning vad de kan för att göra partylåten Je Ne Sais Quoi till trögflytande sirap. Förutom lite försiktigt vaggande i sidled och ett par danssteg händer absolut ingenting på scenen - förutom den blixtrande ljusshowen i bakgrunden. Underligt tänkt.