Belgien: Axel Hirsoux - Mother

I landet lagom har vi inte ens ett uttryck som motsvarar engelskans over the top utan får dra till med att det är löjligt överdrivet om något har drivits en rejäl smula utöver de förväntade gränserna. I Eurovision Song Contest är dock fenomenet vardagsmat och hör till en av alla de saker jag älskar med tävlingen. Jag kan liksom aldrig riktigt värja mig helt när någon går all in, tar ut svängarna så mycket det bara går och bara vältrar sig i kitsch och dålig smak. Som i förra årets rumänska bidrag It's My Life med Cezar - eller i årets belgiska. Även om jag är rädd att det den här gången görs på största allvar.

I kölvattnet på Roberto Bellarosas relativa framgång i våras då han blev tolva i eurovisionfinalen med Love Kills satsade Belgien i år på en fullskalig nationell uttagning efter några år av interna val. I Eurosong tävlade 30 artister som först tävlade med sina tolkningar av eurovisionklassiker innan antalet decimerats till tolv och de kvarvarande försågs med vars en originallåt. Den avgörande finalen resulterade i en av säsongens mest överlägsna segrar när Axel Hirsoux vann med Mother - en überkletig hyllningsballad dedikerad till mamsen - bland annat efter att ensam ha fått hela 57% av tittarrösterna.

31-årige Axel är trots ett grundmurat musikaliskt intresse på hobbynivå ett nytt namn för en bredare publik. Innan framträdandet i Eurosong var han bara bekant för belgarna genom att ha åkt ut tidigt i förra årets upplaga av vallonska The Voice.

Nej, det här är inte bara en kärleksfull hyllning till mamma. Det är inte ens som en något överfixerad tribut från en kille som vid dryga trettio ännu inte lyckats flytta hemifrån. Det är snarare en låt som skriven för Norman Bates, den modersfixerade seriemördaren i Hitchcock-klassikern Psycho. Hirsoux sparar ju inte på nånting alls utan tar i från tårna och använder överord som får morsan att framstå som själve frälsaren! Resultatet blir närmast parodiskt, och då hjälper det inte att Hirsoux är en grym sångare. Nu är jag som sagt inte den som bangar för extra allt i eurovisionsammanhanget. Jag måste till och med medge att jag har en smula svårt att slita mig när Mother dragit igång i lurarna - ungefär som när man fått tag i en riktigt schysst skräckroman och inte riktigt kan lägga den ifrån sig, hur läskig och skrämmande den än är. Eller snarare just för att den är det. God smak är dock inte alltid vad som premieras i eurovision och jag blir inte förvånad om belgarna till slut landar på en alldeles för fin placering. Final lär det i alla fall bli!

Upphovsmän	Rafael Artesero och Ashley Hicklin
Startnummer	Nummer 10 i semifinal I
Versioner	Framträdande från den nationella finalen
Bidragets text	engelska
Enligt oddsen	Belgien rankas just nu som nia av Oddschecker
De fem senaste		Semifinal	Final
2009: Copycat - Copycat		Sjuttonde	-
2010: Tom Dice - Me and my guitar		Etta	Sexa
2011: Witloof Bay - With love baby		Elva	-
2012: Iris - Would you		Sjuttonde	-
2013: Roberto Bellarosa - Love Kills		Femma	Tolva
Bästa placering	En seger, 1986 för J’aime la vie med Sandra Kim.

Du hittar samtliga bidrag till Eurovision Song Contest 2014 här.