8 x minutklipp från Skellefteå
Det är dagen före deltävling två i Skellefteå, vilket innebär att en ny uppsättning minutlånga klipp av bidragen ligger ute på SVT's hemsida. Lika självklart har de gått på repeat här under eftermiddagen och jag är nu redo för att ge ett första omdöme: (OBS:Minutklippen ligger bara tillgängliga hos SVT fram till på lördag!)
1. Lili & Susie - Show me heaven (Susie Päivärinta, Calle Kindbom, Thomas G:son, Pär Lönn, Nestor Geli)
Nostalgi! Det här låter exakt som jag hoppats, som ett eko från systrarnas fornstora dagar med klistrig refräng och ett taktfast beat! Det här kunde lika gärna ha varit singeln som aldrig släpptes 1988 men nu dammats av och varsamt uppdaterats. För mig som älskade Oh mama och Okey okey när det begav sig känns det här som en självklar globenkandidat, men hur tas Lili & Susie emot av generationen som nu ser dem för första gången?
2. Lasse Lindh & Bandet - Jag ska slåss i dina kvarter (Lasse Lindh)
Det fanns alla förutsättningar för att jag skulle falla för det här, men efter en minut har jag ännu inte gjort det. Det låter som en uppitchad version av en av hans ballader, där han sneglat lite för mycket på Håkan Hellström. Dessutom är titeln fortfarande obegriplig. Om hans scenshow inte är något alldeles extra tror jag inte det här räcker någonstans.
3. Jennifer Brown - Never been here before (Jennifer Brown, Peter Kvint)
Nädå, jag lär inte behöva ta tillbaka att jag tycker att Jennifer har en av Sveriges bästa röster, men minutklippet känns svårbedömt vad gäller låten. Det är en skön soulballad i midtempo och jag är säker på att vi får ett proffsigt framträdande i morgon, men räcker det? Är det här den första minuten lever ännu hoppet, om inte är jag rädd att det här blir för platt.
4. H.E.A.T - 1000 miles (Niklas Jarl, David Stenmarck)
Hoppsan, mer 80-talsnostalgi, det var inte väntat! Den här gången går mina tankar dock i en annan riktning; till decenniets svenska rockstorheter med Europe i spetsen. Jag tror att ett tillräckligt stort gäng svenskar kan gå igång på det här för att ge 1000 miles ett liv bortom den första röstningsomgången - om de två minuterna vi ännu inte hört kan lyfta låten en bit till, det behöver den. Andra Chansen?
5. Markoolio - Kärlekssång från mig (Patrik Henzel, Karl Eurén, Marko Lehtosalo)
Markoolio i balladformatet leder associationsbanorna till Magnus Ugglas mindre lyckade försök i genren. De har nämligen precis samma trovärdighetsproblem när de försöker göra något som inte ska bemötas med ett gapflabb som förfestsoundtrack eller barnkalasmuzak. Jag överraskar mig med att tänka att jag hellre sett honom göra en Vi drar till fjällen eller Vilse i skogen. Då vet man åtminstone var man har honom.
6. Amy Diamond - It's my life (Alexander Bard, Bobby Ljunggren, Oscar Holter)
Amy och pop med electrovibbar känns som en riktigt lyckad kombination! Den som hängde med ifjol vet att jag inte hade mycket till övers för Thank you, men kan hon framföra årets låt utan att som förra året framstå som en väldresserad knähund i ett cirkusnummer lär det kunna räcka till åtminstone en andra chans för It's my life. Frågan är väl just om hon kan det... Det är dessutom en aning illavarslande att låten börjar kännas repetitiv redan på en minut.
7. Cookies n Beans - What if (Robin Abrahamsson, Amir Aly, Maciel Numhauser)
Country är inte min påse, men jag gillar tjejernas röster och låten är skön. Ska de undvika de nedre placeringarna i resultatlistan vill det dock till att det händer något i resten av låten, de första 60 sekunderna går bara på tomgång.
8. Måns Zelmerlöw - Hope & Glory (Fredrik Kempe, Henrik Wikström, Måns Zelmerlöw)
Det har sagts att semifinalen kommer att bli en promenad i parken för Måns, ett påstående som det här klippet inte lever upp till. Hope & Glory verkar ha betydligt närmare släktskap till Hero än till Cara Mia, och det lär inte vara någon fördel i år - det har det åtminstone inte hos mig. Nae, det här var inte vad jag hoppats på - final, ok, men är det något jag inte vill att vi skickar till Moskva i år så är det Hero - the sequel, och definitivt inte i en sämre upplaga.
Jag fick skit för att jag inte tippade tydligt nog förra veckan, så jag får väl rätta till det den här gången:
Till final: Måns och Lili & Susie Till Andra Chansen: H.E.A.T och Amy Diamond - men det är inget önskescenario.
Andra bloggar om: Markoolio, H.E.A.T, Jennifer Brown, Lasse Lindh, Lili & Susie, Amy Diamond, Cookies n Beans, Måns Zelmerlöw, Melodifestivalen
Media: Aftonbladet, Expressen, SvD
1. Lili & Susie - Show me heaven (Susie Päivärinta, Calle Kindbom, Thomas G:son, Pär Lönn, Nestor Geli)
Nostalgi! Det här låter exakt som jag hoppats, som ett eko från systrarnas fornstora dagar med klistrig refräng och ett taktfast beat! Det här kunde lika gärna ha varit singeln som aldrig släpptes 1988 men nu dammats av och varsamt uppdaterats. För mig som älskade Oh mama och Okey okey när det begav sig känns det här som en självklar globenkandidat, men hur tas Lili & Susie emot av generationen som nu ser dem för första gången?
2. Lasse Lindh & Bandet - Jag ska slåss i dina kvarter (Lasse Lindh)
Det fanns alla förutsättningar för att jag skulle falla för det här, men efter en minut har jag ännu inte gjort det. Det låter som en uppitchad version av en av hans ballader, där han sneglat lite för mycket på Håkan Hellström. Dessutom är titeln fortfarande obegriplig. Om hans scenshow inte är något alldeles extra tror jag inte det här räcker någonstans.
3. Jennifer Brown - Never been here before (Jennifer Brown, Peter Kvint)
Nädå, jag lär inte behöva ta tillbaka att jag tycker att Jennifer har en av Sveriges bästa röster, men minutklippet känns svårbedömt vad gäller låten. Det är en skön soulballad i midtempo och jag är säker på att vi får ett proffsigt framträdande i morgon, men räcker det? Är det här den första minuten lever ännu hoppet, om inte är jag rädd att det här blir för platt.
4. H.E.A.T - 1000 miles (Niklas Jarl, David Stenmarck)
Hoppsan, mer 80-talsnostalgi, det var inte väntat! Den här gången går mina tankar dock i en annan riktning; till decenniets svenska rockstorheter med Europe i spetsen. Jag tror att ett tillräckligt stort gäng svenskar kan gå igång på det här för att ge 1000 miles ett liv bortom den första röstningsomgången - om de två minuterna vi ännu inte hört kan lyfta låten en bit till, det behöver den. Andra Chansen?
5. Markoolio - Kärlekssång från mig (Patrik Henzel, Karl Eurén, Marko Lehtosalo)
Markoolio i balladformatet leder associationsbanorna till Magnus Ugglas mindre lyckade försök i genren. De har nämligen precis samma trovärdighetsproblem när de försöker göra något som inte ska bemötas med ett gapflabb som förfestsoundtrack eller barnkalasmuzak. Jag överraskar mig med att tänka att jag hellre sett honom göra en Vi drar till fjällen eller Vilse i skogen. Då vet man åtminstone var man har honom.
6. Amy Diamond - It's my life (Alexander Bard, Bobby Ljunggren, Oscar Holter)
Amy och pop med electrovibbar känns som en riktigt lyckad kombination! Den som hängde med ifjol vet att jag inte hade mycket till övers för Thank you, men kan hon framföra årets låt utan att som förra året framstå som en väldresserad knähund i ett cirkusnummer lär det kunna räcka till åtminstone en andra chans för It's my life. Frågan är väl just om hon kan det... Det är dessutom en aning illavarslande att låten börjar kännas repetitiv redan på en minut.
7. Cookies n Beans - What if (Robin Abrahamsson, Amir Aly, Maciel Numhauser)
Country är inte min påse, men jag gillar tjejernas röster och låten är skön. Ska de undvika de nedre placeringarna i resultatlistan vill det dock till att det händer något i resten av låten, de första 60 sekunderna går bara på tomgång.
8. Måns Zelmerlöw - Hope & Glory (Fredrik Kempe, Henrik Wikström, Måns Zelmerlöw)
Det har sagts att semifinalen kommer att bli en promenad i parken för Måns, ett påstående som det här klippet inte lever upp till. Hope & Glory verkar ha betydligt närmare släktskap till Hero än till Cara Mia, och det lär inte vara någon fördel i år - det har det åtminstone inte hos mig. Nae, det här var inte vad jag hoppats på - final, ok, men är det något jag inte vill att vi skickar till Moskva i år så är det Hero - the sequel, och definitivt inte i en sämre upplaga.
Jag fick skit för att jag inte tippade tydligt nog förra veckan, så jag får väl rätta till det den här gången:
Till final: Måns och Lili & Susie Till Andra Chansen: H.E.A.T och Amy Diamond - men det är inget önskescenario.
Andra bloggar om: Markoolio, H.E.A.T, Jennifer Brown, Lasse Lindh, Lili & Susie, Amy Diamond, Cookies n Beans, Måns Zelmerlöw, Melodifestivalen
Media: Aftonbladet, Expressen, SvD
8 x minutklipp från Skellefteå
Reviewed by Pierre
on
18:18:00
Rating:
Inga kommentarer: