Åtta minutklipp från Malmö
Veckans minutklipp släpptes ju redan i måndags efter att två av dem läckt ut på nätet i helgen, så det blir en tidigarelagd minutklippsgenomgång även här den här veckan.
Förutom de läckta låtarna handlar mediavinklarna den här veckan om nivån på årets låtar - som sägs vara låg. Det är en rimlig diskussion, men Aftonbladet gör det genom att lyfta fram att urvalsjuryn ratat låten som vann i Danmark, In a moment like this med Chanée & N’evergreen. Jag tycker vi kan skatta oss lyckliga som slapp den och beklagar istället danskarnas brist på smak.
Däremot håller jag med om att låtarna inte håller i år. Ett så här svagt fält har vi inte haft på nära tio år. Det betyder inte att låtarna generellt är dåliga, men att de valts efter helt fel kriterier. I sin strävan att kunna presentera ett brett fält har urvalsjuryn helt missat vad tävlingen handlar om - att göra största möjliga intryck på tre minuter. Att man gick ut med att man i år satsat på texterna skulle jag dessutom kunna raljera över en hel eftermiddag, men vi sparar det en stund till och kollar in veckans låtar:
Minutklippen ligger som vanligt ute fram till sändningsstart i lördag kl 20.00)
1. Sibel - Stop (Mikaela Stenström, Dimitri Stassos)
Det börjar bra, nästan intressant när Sibel nu är tillbaka i Mello. Hon har gjort ett rejält stilbyte efter debutens powerballad That is where I'll go och rör sig nu istället i samma vatten som t.ex. Britney Spears med en aggressiv elektroblippig danslåt där jag gillar just det blippande temat som hörs i inledningen. Resten känns inte lika kul utan mest anonym dussinvara - kanske lite väl bekant.
2. Py Bäckman - Magisk stjärna (Py Bäckman, Micke Wennborn)
Låt oss börja med att konstatera att det här inte är någon ny Stad i ljus eller Gabriellas sång. Efter sådana klassiker signerade Bäckman känns det svårt att överhuvudtaget associera det här pekoralet till samma person. Jag har ingen förståelse för hur urvalsjuryn tänkte här, men tydligen missar jag något som andra hör, för det här är obegripligt nog låten som toppar kvällstidningarnas omröstningar inför lördagen. Magisk stjärna kan mycket väl vara årets sämsta låt när jag så småningom kommer till att summera - och det säger inte lite.
3. NEO - Human Frontier (Anneli Axelsson, Tobias Jonsson)
NEO, eller Linus Ingelsbo som det står i passet, kommer att få fler än en tittare att associera till Mika med sin falsettsång på lördag. I hans energiska Human Frontier finns också tydliga referenser till 70-talets discoera men i motsats till många av dess klassiker finns här ingen allsångspotential eller ens en tydlig hook. Efter sextio sekunder blir omdömet att ansatsen är god men resultet känns halvdant, men jag kan tänka mig att den växer när man får höra hela låten.
4. Lovestoned - Thursdays (Sharon Vaughn, Peter Boström, Thomas G:son)
Kvartetten Lovestoned ger oss skönt och oförargligt reggaegung med dragspel och blir därmed ett skolexempel på det jag skrev inledningsvis; årets tävling kryllar av bidrag som kan beskrivas som trevliga och sympatiska. Sådana kan funka fint på radio eller som muzak i valfritt sammanhang - riktigt bra till och med. Men i en tävling som den här missar de målet helt.
5. Anna Bergendahl - This Is My Life (Kristian Lagerström, Bobby Ljunggren)
Anna var min favorit i 2008 års säsong av Idol med sina gåshudsversioner av t.ex. Release me och Nothing compares 2 u och det låter som om det finns utrymme för henne att ge samma intryck i This Is My Life. Jag får en association som jag inte lyckas fånga när jag hör klippet. Frustrerande, men det är i alla fall inte associationen till en mellovinnare, även om det här verkar ha potential att bli min favorit av veckans låtar.
6. Pernilla Wahlgren - Jag vill om du vågar (Pontus Assarsson, Daniel Barkman, Jörgen Ringqvist)
Pernillas mellocomeback har sagts vara årets enda riktiga schlager. Jag tänker inte ge mig in på att definiera vad en schlager är och inte är, men enligt definitionen jag använder vet jag inte riktigt om jag håller med, för jag har hört åtminstone ett par till i de tidigare deltävlingarna. Jag vill om du vågar låter inte som den starkaste av dem, men det kan inte understrykas nog hur kul det är att den finns här och jag ser fram emot att höra sticket och tonartshöjningen som bara måste finnas där. Ni har väl förresten inte missat hennes promovideo Rädda schlagern?
7. Noll Disciplin - Idiot (Per Aldeheim, Niklas Jarl)
Ett par av killarna i Noll Disciplin går visst på samma skola som Timoteijtjejerna, men sedan tar parallellerna snabbt slut. Idiot vill vara punkig pop men lutar betydligt mer åt Skara(!)hållet och låtar som Jimmy Janssons mellodebut med the Poets än åt de mer uppkäftiga alternativ man verkar vilja ge sken av. Nu ska man väl dock se låten som vad den är - och som en valpig tonårsrebellisk popditty är det här ganska charmigt.
8. Peter Jöback - Hollow (Anders Hansson, Fredrik Kempe)
Nummer åtta i Melodifestivalens sista deltävling är ett startnummer som förpliktigar med tanke på var de senaste årens vinnare startat från. Lägg därtill den hausse som ligger i det faktum att Jöback äntligen ställer upp i mello igen och det är upplagt för... ja snarare årets flopp än mellovinst är jag rädd. Nåja, nu ska vi inte ta ut ett sådant scenario i förskott. Jöback kommer garanterat att lysa på lördag och Hollow är inte lätt att bedöma på en minut så även om det inte luktar mellovinnare så lär en finalplats finnas inom räckhåll.
Media: SVT, Aftonbladet x2, Expressen x2, DN.
Andra bloggar om: Sibel, Py Bäckman, Neo, Lovestoned, Anna Bergendahl, Pernilla Wahlgren, Noll Disciplin, Peter Jöback, Melodifestivalen
Förutom de läckta låtarna handlar mediavinklarna den här veckan om nivån på årets låtar - som sägs vara låg. Det är en rimlig diskussion, men Aftonbladet gör det genom att lyfta fram att urvalsjuryn ratat låten som vann i Danmark, In a moment like this med Chanée & N’evergreen. Jag tycker vi kan skatta oss lyckliga som slapp den och beklagar istället danskarnas brist på smak.
Däremot håller jag med om att låtarna inte håller i år. Ett så här svagt fält har vi inte haft på nära tio år. Det betyder inte att låtarna generellt är dåliga, men att de valts efter helt fel kriterier. I sin strävan att kunna presentera ett brett fält har urvalsjuryn helt missat vad tävlingen handlar om - att göra största möjliga intryck på tre minuter. Att man gick ut med att man i år satsat på texterna skulle jag dessutom kunna raljera över en hel eftermiddag, men vi sparar det en stund till och kollar in veckans låtar:
Minutklippen ligger som vanligt ute fram till sändningsstart i lördag kl 20.00)
1. Sibel - Stop (Mikaela Stenström, Dimitri Stassos)
Det börjar bra, nästan intressant när Sibel nu är tillbaka i Mello. Hon har gjort ett rejält stilbyte efter debutens powerballad That is where I'll go och rör sig nu istället i samma vatten som t.ex. Britney Spears med en aggressiv elektroblippig danslåt där jag gillar just det blippande temat som hörs i inledningen. Resten känns inte lika kul utan mest anonym dussinvara - kanske lite väl bekant.
2. Py Bäckman - Magisk stjärna (Py Bäckman, Micke Wennborn)
Låt oss börja med att konstatera att det här inte är någon ny Stad i ljus eller Gabriellas sång. Efter sådana klassiker signerade Bäckman känns det svårt att överhuvudtaget associera det här pekoralet till samma person. Jag har ingen förståelse för hur urvalsjuryn tänkte här, men tydligen missar jag något som andra hör, för det här är obegripligt nog låten som toppar kvällstidningarnas omröstningar inför lördagen. Magisk stjärna kan mycket väl vara årets sämsta låt när jag så småningom kommer till att summera - och det säger inte lite.
3. NEO - Human Frontier (Anneli Axelsson, Tobias Jonsson)
NEO, eller Linus Ingelsbo som det står i passet, kommer att få fler än en tittare att associera till Mika med sin falsettsång på lördag. I hans energiska Human Frontier finns också tydliga referenser till 70-talets discoera men i motsats till många av dess klassiker finns här ingen allsångspotential eller ens en tydlig hook. Efter sextio sekunder blir omdömet att ansatsen är god men resultet känns halvdant, men jag kan tänka mig att den växer när man får höra hela låten.
4. Lovestoned - Thursdays (Sharon Vaughn, Peter Boström, Thomas G:son)
Kvartetten Lovestoned ger oss skönt och oförargligt reggaegung med dragspel och blir därmed ett skolexempel på det jag skrev inledningsvis; årets tävling kryllar av bidrag som kan beskrivas som trevliga och sympatiska. Sådana kan funka fint på radio eller som muzak i valfritt sammanhang - riktigt bra till och med. Men i en tävling som den här missar de målet helt.
5. Anna Bergendahl - This Is My Life (Kristian Lagerström, Bobby Ljunggren)
Anna var min favorit i 2008 års säsong av Idol med sina gåshudsversioner av t.ex. Release me och Nothing compares 2 u och det låter som om det finns utrymme för henne att ge samma intryck i This Is My Life. Jag får en association som jag inte lyckas fånga när jag hör klippet. Frustrerande, men det är i alla fall inte associationen till en mellovinnare, även om det här verkar ha potential att bli min favorit av veckans låtar.
6. Pernilla Wahlgren - Jag vill om du vågar (Pontus Assarsson, Daniel Barkman, Jörgen Ringqvist)
Pernillas mellocomeback har sagts vara årets enda riktiga schlager. Jag tänker inte ge mig in på att definiera vad en schlager är och inte är, men enligt definitionen jag använder vet jag inte riktigt om jag håller med, för jag har hört åtminstone ett par till i de tidigare deltävlingarna. Jag vill om du vågar låter inte som den starkaste av dem, men det kan inte understrykas nog hur kul det är att den finns här och jag ser fram emot att höra sticket och tonartshöjningen som bara måste finnas där. Ni har väl förresten inte missat hennes promovideo Rädda schlagern?
7. Noll Disciplin - Idiot (Per Aldeheim, Niklas Jarl)
Ett par av killarna i Noll Disciplin går visst på samma skola som Timoteijtjejerna, men sedan tar parallellerna snabbt slut. Idiot vill vara punkig pop men lutar betydligt mer åt Skara(!)hållet och låtar som Jimmy Janssons mellodebut med the Poets än åt de mer uppkäftiga alternativ man verkar vilja ge sken av. Nu ska man väl dock se låten som vad den är - och som en valpig tonårsrebellisk popditty är det här ganska charmigt.
8. Peter Jöback - Hollow (Anders Hansson, Fredrik Kempe)
Nummer åtta i Melodifestivalens sista deltävling är ett startnummer som förpliktigar med tanke på var de senaste årens vinnare startat från. Lägg därtill den hausse som ligger i det faktum att Jöback äntligen ställer upp i mello igen och det är upplagt för... ja snarare årets flopp än mellovinst är jag rädd. Nåja, nu ska vi inte ta ut ett sådant scenario i förskott. Jöback kommer garanterat att lysa på lördag och Hollow är inte lätt att bedöma på en minut så även om det inte luktar mellovinnare så lär en finalplats finnas inom räckhåll.
Media: SVT, Aftonbladet x2, Expressen x2, DN.
Andra bloggar om: Sibel, Py Bäckman, Neo, Lovestoned, Anna Bergendahl, Pernilla Wahlgren, Noll Disciplin, Peter Jöback, Melodifestivalen
Åtta minutklipp från Malmö
Reviewed by Pierre
on
17:18:00
Rating:
Nu är det ju förstås inte juryn som sagt att de lagt extra stor vikt vid texterna, det var väl nåt som SVT tyckte lät bra på vägen...
SvaraRaderaNej det var inte juryn som sade det, men Christer Björkman fick det onekligen att låta som de haft den avsikten; "Jag tycker att det finns ett annat djup jämfört med hur det har varit förut. Juryn har varit otroligt noggrann när det gäller texter så att det ska finnas en andemening i det artisterna framför.".
SvaraRaderaUndrar vad andemeningen är i "Manboy" ?! ;-)
SvaraRadera