Melodifestivalen - deltävling II Sandviken

Melodifestivalens andra deltävling är till ända och det är dags att summera den låtmässigt svagaste deltävlingen på flera år - och jag hör definitivt inte till dem som rackar ned på låtkvaliteten i det första taget. Här fanns inga riktiga bottennapp, men frånvaron av kanonlåtar var total.

Bristen på riktigt bra låtar vägs till viss del upp av att vi verkar ha fått se en ny stjärna tändas då Eric Saade ju gick direkt till final som kvällens etta. Det är honom väl förunnat - jag hade bara önskat att han gått dit med en bättre låt.

Eftersom kvällens andra finalplats gick till Andreas Johnson har vi nu fyra manliga solister i final - och det är ingen högoddsare att vi kommer att få minst ett par till. Är någon av dem den blivande vinnaren? Jag vill inte tro det. Jag fortsätter att hoppas på att den där låten som ger vinnarvibbar direkt kommer att dyka upp i någon av de två kvarvarande deltävlingarna.
Här är kvällens resultat och mina omdömen om låtarna:

Till final:
1. Eric Saade - Manboy
Jag verkar ha stora delar av Sverige emot mig här, men för min del är Manboys enda riktiga höjdpunkt när Eric Saade får ett kar vatten över sig. Det är å andra sidan desto mer effektfullt, men väger inte upp för de omotiverade barnprogramsspökljuden, de alltför tydliga Womanizer-parallellerna och vad som kan vara den fånigaste mellotexten på den här sidan Boogaloo dansa rock'n'rolla. En manboy är, oavsett att Fredrik Kempe tydligen har en egen hemkokt definition, en äldre man som försöker verka yngre än han är - vilket gör 19-årige Eric till den manliga motsvarigheten till ladygirlen Amy Diamond. Euww. Eric och hans show räddar betyget, men låten är som bäst catchy, men bara tillräckligt för att funka på ett promillestinnt schlagerdansgolv.

2. Andreas Johnson - We Can Work It Out
We Can Work It Out är det av Andreas mellobidrag som mest liknar musiken han gjorde och blev känd för innan alla börja associera honom lika mycket till Mello som man associerar korv till bröd. Samtidigt är det också det svagaste bidraget han tävlat med. Trots det lyckades han ännu en gång ta sig vidare - och för första gången helt oförtjänt tycker jag. We Can Work It Out är ett proffsjobb, men till självutplåning slätstruket. Andreas måtte ha outtröttliga fans som orkade lyfta honom vidare den här gången.

Till Andra Chansen:
3. Kalle Moraeus & Orsa spelmän - Underbart
Jag antar att vi till stor del kan skylla alla de som sett till att BAO fått stående abonnemang på Svensktoppen för att Kalle Moraeus och hans spelmän gick så bra ikväll. De slår liksom an exakt samma strängar med sin trallvänliga, dansvänliga och väldigt svenska visa. Trots att jag inte hör till dem kan jag förstå vad de ser och hör här, men för mig sänks betyget av att Kalle emellanåt låter rejält skitnödig.

4. Pauline - Sucker for love
För min del var deltävlingens joker precis som förra veckan kvällens solklara etta. Sucker for love är bra alldeles på riktigt, med potential att hålla länge och det med en artist som klarar att bära upp den på scenen. Det svänger järnet, men samtidigt hade jag trots en ännu ihållande soul-med-rötter-revival med Amy Winehouse och Duffy i spetsen, hela tiden känslan av att den var för svår för att gå hem brett. Det visade sig ju stämma, men jag tror på ett liv utanför tävlingen för Sucker for love. Åtminstone i min iPod.

Utslagna:
5. Hanna Lindblad - Manipulated
Östgötska Hanna gjorde precis allt hon kunde för att koka soppa på den här ganska hopplösa klubbspiken - och ska ha all cred för att hon lyckades lyfta den så högt som hon ändå gjorde. Hon verkar som klippt och skuren för tävlingen, men med så hopplöst material hade vem som helst gått bet. Återkomst med en starkare låt nästa år, Hanna?

6. Andra generationen och Dogge - Hippare Hoppare
Andra Generationens just andra försök i mello är om du frågar mig mer karnevalish än festivalish och inte någon höjdare till karneval heller. Även här är texten ett stort frågetecken, och man undrar onekligen vad Christer Björkman egentligen menade när han sade att man i år valt bidrag med fokus på texterna - låtar som har något att säga.

7. MiSt & Highlights - Come And Get Me Now
Jag är full av beundran över att man överhuvudtaget lyckats transformera den ganska patetiska demon som vann titeln Melodifestivalens första webjoker i höstas till lyssningsbar dansbandspop, men jag undrar varför man överhuvudtaget valde att gå mot dansbandshållet. Mossigt värre. Jag hade föredragit något poppigare som drog mer mot klubben än mot logen. Det är fortfarande hooken i noo-o-ooow som gör låten och den räcker en bit - men inte hela vägen.

8. Anna-Maria Espinosa - Innan alla ljusen brunnit ut
Är det bara jag som kommer in i Galenskaparna & After Shaves Under en filt i Madrid när man hör Innan alla ljusen brunnit ut? Det är i alla fall inte särskilt lyckat att hamna där om man vill försöka ta den här jazziga schlagerballaden på allvar. Kanske var det fler än jag som gjorde så ikväll när det nu gick som det gick, men om man testar att istället rabbla Lill Lindfors Lill Lindfors Lill Lindfors som ett mantra så är den riktigt fin!

Media: Aftonbladet, Expressen, DN, SvD.
Andra bloggar om: Eric Saade, Andra Generationen, Anna-Maria Espinosa, MiSt, Pauline, Andreas Johnson, Kalle Moraeus, Hanna Lindblad, Melodifestivalen, Orsa spelmän, Highlights