Eurovision Song Contest 2010 - Frankrike
Jessy Matador - Allez! Ola! Olé!
I Eurovision Song Contests ungdom var franskan det dominerande språket. Av de 22 första vinnarna sjöngs hälften på franska och i finalerna fanns alltid en näve bidrag på det språket från Frankrike, Monaco, Luxemburg och emellanåt från Belgien och Schweiz. Sedan dess har Luxemburg och Monaco försvunnit från tävlingen medan Belgien och Schweiz blandar språk hejvilt. Bara Frankrike fortsätter att med få undantag skicka bidrag på franska, men utan att lyckas vinna sedan 1977. Senast ett bidrag på franska vann tävlingen var 1988 då Schweiz hamnade överst med Céline Dion och Ne partez pas sans moi. I år blir det dubbla franska chanser eftersom Schweiz åter sjunger på franska - men det lär nog dröja åtminstone ett år till innan vi kan hoppas på en ny segerlåt på eurovisions forna förstaspråk.
De senaste åren har Frankrike satsat hårt på att höja tävlingens status på hemmaplan och sitt eget anseende bland konkurrenterna genom att försöka engagera sina allra största artister. Ambitionerna belönades förra året med landets första topp tioplacering på flera år, vilket självklart höjde förväntningarna på årets bidrag. Den kongofödde Jessy Matador och hans Allez! Ola! Olé! är dock något helt annat än vad man kanske hoppats på med de förväntningarna.
Matador är ett relativt oskrivet kort som artist och hans låt sägs inte i första hand vara skriven som ett eurovisionbidrag utan för att lyfta fram det franska landslaget i det kommande världsmästerskapet i fotboll. Det hörs, för med sina hejarop passar låten säkert fint på läktarna i ett välfyllt fotbollsstadium men känns lika malplacerat i Eurovision Song Contest som om vi, hemska tanke, hade skickat Markoolios Mera mål som vår representant. Visst sätter låten lite fart på balladfläsket, men det är mossigt producerat och låten kommer ingenstans. Jag tippar att Frankrike åter får nöja sig med placeringar i botten av resultatlistan i år.
Bidragets upphovsmän: Hugues Ducamin och Jacques Ballue
Bidragets startnummer: Nummer 18 i finalen.
Frankrikes fem senaste bidrag:
2005: Ortal - Chacun pense à soi (final 23a)
2006: Virginie Pouchain - Il était temps (final 22a)
2007: Les Fatals Picards - L'amour à la française (final 22a)
2008: Sébastien Tellier - Divine (final 18e)
2009: Patricia Kaas - Et s'il fallait le faire (final 8a)
Frankrikes bästa placering:
Frankrike har tagit hem segern i Eurovision Song Contest fem gånger, men det är länge sedan sist: André Claveau med Dors, Mon Amour 1958, Jacqueline Boyer med Tom Pillibi 1960, Isabelle Aubret med Un Premier Amour 1962, Frida Boccara med Un Jour, Un Enfant 1969 och Marie Myriam med L'oiseau et l'enfant 1977.
Läs även andra bloggares åsikter om Eurovision Song Contest
I Eurovision Song Contests ungdom var franskan det dominerande språket. Av de 22 första vinnarna sjöngs hälften på franska och i finalerna fanns alltid en näve bidrag på det språket från Frankrike, Monaco, Luxemburg och emellanåt från Belgien och Schweiz. Sedan dess har Luxemburg och Monaco försvunnit från tävlingen medan Belgien och Schweiz blandar språk hejvilt. Bara Frankrike fortsätter att med få undantag skicka bidrag på franska, men utan att lyckas vinna sedan 1977. Senast ett bidrag på franska vann tävlingen var 1988 då Schweiz hamnade överst med Céline Dion och Ne partez pas sans moi. I år blir det dubbla franska chanser eftersom Schweiz åter sjunger på franska - men det lär nog dröja åtminstone ett år till innan vi kan hoppas på en ny segerlåt på eurovisions forna förstaspråk.
De senaste åren har Frankrike satsat hårt på att höja tävlingens status på hemmaplan och sitt eget anseende bland konkurrenterna genom att försöka engagera sina allra största artister. Ambitionerna belönades förra året med landets första topp tioplacering på flera år, vilket självklart höjde förväntningarna på årets bidrag. Den kongofödde Jessy Matador och hans Allez! Ola! Olé! är dock något helt annat än vad man kanske hoppats på med de förväntningarna.
Matador är ett relativt oskrivet kort som artist och hans låt sägs inte i första hand vara skriven som ett eurovisionbidrag utan för att lyfta fram det franska landslaget i det kommande världsmästerskapet i fotboll. Det hörs, för med sina hejarop passar låten säkert fint på läktarna i ett välfyllt fotbollsstadium men känns lika malplacerat i Eurovision Song Contest som om vi, hemska tanke, hade skickat Markoolios Mera mål som vår representant. Visst sätter låten lite fart på balladfläsket, men det är mossigt producerat och låten kommer ingenstans. Jag tippar att Frankrike åter får nöja sig med placeringar i botten av resultatlistan i år.
Bidragets upphovsmän: Hugues Ducamin och Jacques Ballue
Bidragets startnummer: Nummer 18 i finalen.
Frankrikes fem senaste bidrag:
2005: Ortal - Chacun pense à soi (final 23a)
2006: Virginie Pouchain - Il était temps (final 22a)
2007: Les Fatals Picards - L'amour à la française (final 22a)
2008: Sébastien Tellier - Divine (final 18e)
2009: Patricia Kaas - Et s'il fallait le faire (final 8a)
Frankrikes bästa placering:
Frankrike har tagit hem segern i Eurovision Song Contest fem gånger, men det är länge sedan sist: André Claveau med Dors, Mon Amour 1958, Jacqueline Boyer med Tom Pillibi 1960, Isabelle Aubret med Un Premier Amour 1962, Frida Boccara med Un Jour, Un Enfant 1969 och Marie Myriam med L'oiseau et l'enfant 1977.
Läs även andra bloggares åsikter om Eurovision Song Contest
Eurovision Song Contest 2010 - Frankrike
Reviewed by Pierre
on
16:00:00
Rating:
Ska bli jättekul att åka iväg. Vi kanske ses i samband med finalen!
SvaraRaderaJag brukar tycka om dina kommentarer men just här håller jag nog inte alls med. :) Trevligt och framåt producerad låt i den just nu trendiga afrikanskinspirerade stilen, med lite Zouglou-stuk vilket alltid är kul. Väldigt minnesvärd melodi och inte alls en nybörjare som frontman, kanske lite väl insnöad men Jessy Matador har varit med några år och haft åtminstone en brottarhit i afrosvängen. Min favvo i år.
SvaraRadera@Birdseed: Där får vi nog bara konstatera att vi tycker helt olika! Den här låten säger mig ingenting och känns dessutom helt malplacerad - men som du säger, är man redan inne på genren är säkert upplevelsen en annan. :)
SvaraRadera