Storbritannien: Blue - I can
Blue - I can
När Eurovision Song Contest gick av stapeln i Göteborg för 26 år sedan så hamnade det årets belgiska bidrag, Laat Me Nu Gaan med Linda Lepomme, på jumboplatsen med bara sju poäng. Året därpå i Bergen vände det dock rejält för Belgien - det var ju då Sandra Kim tog hem segern med sin J'aime la vie. Det här är det senaste tillfället i eurovisionhistorian då ett land gått direkt från att ha blivit jumbo till att vinna tävlingen. I år skulle det kunda hända igen, för förra året blev det brittiska bidraget med Josh Dubovie sist i finalen - medan årets bidrag hör till de stora segerkandidaterna.
Det brittiska pojkbandet Blue hade elva hits på englandslistans topp tio mellan 2001 och 2004, varav tre blev etta, innan bandet splittrades. Så stora blev bandet aldrig i Sverige, men flera av hitsen gick varma i radio. Många minns till exempel säkert debuten All rise. Inför det här året planerades det för comeback, så bandet skrev låtar. En av dem tyckte de skulle passa som tema i ett fotbolls-VM eller OS - men sådana ligger ju en bit in i framtiden, vilket istället fick dem att nappa på en inbjudan som påpassligt dök upp - BBC undrade om de inte skulle kunna tänka sig att tävla i Eurovision Song Contest.
Låten heter I can och skulle både till sin anthemiska uppbyggnad och sin text om att gripa tag i möjligheter och med viljans makt uppnå det man vill mycket väl kunna funka just som ett tema i OS, samtidigt som den ligger i linje med bandets tidigare hits. Jag har under hela våren haft den som min stora favorit i tävlingen och håller den fortfarande högt även om entusiasmen dämpats något av det underliga scenframförandet á la sciencefictionljussatt operationssal för stora egon. Jag tror dock fortfarande att årets eurovisionvinnare skulle kunna låta så här:
Bidragets upphovsmän: Ciaron Bell, Ben Collier, Ian Hope, Duncan James, Liam Keenan, Lee Ryan och StarSign
Bidragets startnummer: Nummer 14 i finalen.
Storbritanniens fem senaste bidrag:
2006: Daz Sampson - Teenage Life (final 19e)
2007: Scooch - Flying The Flag For You (final 23a)
2008: Andy Abraham - Even If (final 25a)
2009: Jade Ewen - It's My Time (final 5a)
2010: Josh Dubovie - That sounds good to me (final 25a)
Storbritanniens bästa placering:
Genom åren har Storbritannien skrapat ihop fem segrar: Sandie Shaw vann med Puppet on a string 1967, Lulu med Boom bang-a-bang 1969, Brotherhood of Man med Save your kisses for me 1976, Bucks Fizz med Making your mind up 1981 och Katrina & the Waves med Love Shine a Light 1997.
Läs även andra bloggares åsikter om Eurovision Song Contest
När Eurovision Song Contest gick av stapeln i Göteborg för 26 år sedan så hamnade det årets belgiska bidrag, Laat Me Nu Gaan med Linda Lepomme, på jumboplatsen med bara sju poäng. Året därpå i Bergen vände det dock rejält för Belgien - det var ju då Sandra Kim tog hem segern med sin J'aime la vie. Det här är det senaste tillfället i eurovisionhistorian då ett land gått direkt från att ha blivit jumbo till att vinna tävlingen. I år skulle det kunda hända igen, för förra året blev det brittiska bidraget med Josh Dubovie sist i finalen - medan årets bidrag hör till de stora segerkandidaterna.
Det brittiska pojkbandet Blue hade elva hits på englandslistans topp tio mellan 2001 och 2004, varav tre blev etta, innan bandet splittrades. Så stora blev bandet aldrig i Sverige, men flera av hitsen gick varma i radio. Många minns till exempel säkert debuten All rise. Inför det här året planerades det för comeback, så bandet skrev låtar. En av dem tyckte de skulle passa som tema i ett fotbolls-VM eller OS - men sådana ligger ju en bit in i framtiden, vilket istället fick dem att nappa på en inbjudan som påpassligt dök upp - BBC undrade om de inte skulle kunna tänka sig att tävla i Eurovision Song Contest.
Låten heter I can och skulle både till sin anthemiska uppbyggnad och sin text om att gripa tag i möjligheter och med viljans makt uppnå det man vill mycket väl kunna funka just som ett tema i OS, samtidigt som den ligger i linje med bandets tidigare hits. Jag har under hela våren haft den som min stora favorit i tävlingen och håller den fortfarande högt även om entusiasmen dämpats något av det underliga scenframförandet á la sciencefictionljussatt operationssal för stora egon. Jag tror dock fortfarande att årets eurovisionvinnare skulle kunna låta så här:
Bidragets upphovsmän: Ciaron Bell, Ben Collier, Ian Hope, Duncan James, Liam Keenan, Lee Ryan och StarSign
Bidragets startnummer: Nummer 14 i finalen.
Storbritanniens fem senaste bidrag:
2006: Daz Sampson - Teenage Life (final 19e)
2007: Scooch - Flying The Flag For You (final 23a)
2008: Andy Abraham - Even If (final 25a)
2009: Jade Ewen - It's My Time (final 5a)
2010: Josh Dubovie - That sounds good to me (final 25a)
Storbritanniens bästa placering:
Genom åren har Storbritannien skrapat ihop fem segrar: Sandie Shaw vann med Puppet on a string 1967, Lulu med Boom bang-a-bang 1969, Brotherhood of Man med Save your kisses for me 1976, Bucks Fizz med Making your mind up 1981 och Katrina & the Waves med Love Shine a Light 1997.
Läs även andra bloggares åsikter om Eurovision Song Contest
Storbritannien: Blue - I can
Reviewed by Pierre
on
14:15:00
Rating:
Inga kommentarer: