Inför final i Finland

På lördag är vi framme vid final i UMK, eller Uuden musiikin kilpailu som den heter i utskriven form, den reformerade finska uttagningen till Eurovision Song Contest. När formatet lanserades förra året som ersättare åt det tidigare inarbetade Euroviisut kändes det rörigt och ostrukturerat, men nu på andra året har man lärt av misstagen - årets upplaga har bjudit på en rejäl dos underhållning och inte minst ett gäng riktigt starka bidrag. Nu är det bara att hålla tummarna att man håller nivån in i mål och väljer rätt på lördag!

Efter tre inledande tävlingsomgångar har ett finalfält om åtta bidrag vaskats fram - på det stora hela med precis de bidrag jag tycker förtjänar vara där, varav jag främst ser en duo som heta vinnarkandidater även om jag själv har en stor personlig favorit i fältet.

Lördagens final kommer att avgöras med hälften tittarröster och hälften tittarröster - och utan den superfinal vi varit vana vid att se i tidigare finska uttagningar. Klockan 20.00 på lördag, precis samtidigt som Melodifestivalen drar igång i Göteborg, är det dags att också ratta in YLEs websändning här om man vill se finalen. Innan dess kikar vi närmare på finalisterna - jag tycker och tror så här: (Länkarna går till bidragens framföranden i de tidigare tävlingsomgångarna)

1. Arion - Lost (Iivo Kaipainen)
Först ut är det unga femmannabandet Arion vars medlemmar alla är i övre tonåren. De står i år som ensamma representanter för genren som finländarna ett tag verkade snöa in på fullständigt efter Lordis seger - den melodiösa metallen. Sångaren Viljami Holopainen övertygar och låten är ingen dålig representant för genren men även om alla rockfans enas omkring Lost så tror jag inte det räcker för seger på lördag.

2. Elina Orkoneva - He's Not My Man (Elina Orkoneva)
Det blir många tvära kast mellan genrer på lördag, finländarna har lyckats vaska fram en riktigt bred final. Nu blir det lekfull soul med 23-åriga Elina Orkoneva, till vardags röstcoach och frilansmusiker, i en låt hon komponerat själv. Låten är en glad bagatell och Elina funkar bra som solist - normalt sett borde det här ha kunnat ge en riktigt fin placering, men konkurrensen är som sagt hög och en placering på nedre halvan är förmodligen att vänta.

3. Lucy Was Driving - Dancing All Around the Universe (Lucy Was Driving, Otso Koskelo)
Fyrmannabandet Lucy Was Driving och deras Dancing All Around the Universe hörde till mina förhandsfavoriter när låtarna presenterades, men jag tycker inte att bandet har levt upp till de förväntningarna live. Bandet har gett ett ofokuserat intryck och frontmannen Otso Koskelo har haft svårt att både hitta toner och kameror vilket gör att jag faktiskt är överraskad över att man alls tagit sig hit. Lite synd, låten är egentligen inte dum alls, men här borde de vara chanslösa.

4. Krista Siegfrids - Marry Me (Krista Siegfrieds, Erik Nyholm, Kristofer Karlsson, Jessika Lundström)
Finlandssvenska Krista, känd som deltagare i finska The Voice, har vållat debatt med sin Marry me som anklagats för att vara en anti-feministisk hejaklacksvisa. Jag tycker det är en rejäl övertolkning. När man ser Krista på scenen är intrycket man får allt annat än Krista som ett självutplånande offer. Med lyskraft, ding dong och singalongrefräng är hon snarare den starka tjejen som ser till att få det hon vill ha - om det så handlar om mannen med stort M eller en seger UMK. Det senare kan möjligen uppnås, men jag tror snarare på en placering strax bakom segraren.

5. Last Panda - Saturday Night Forever (Henry Tikkanen, Aapo Immonen)
Femmannabandet Last Panda bjuder på rak punkrock av den mer poppiga och lättillgängliga skolan. Jag tycker visserligen det här är lite väl repetitivt och förutsägbart, men killarna levererar sin låt med energi och övertygelse vilket i kombination med låtens driv faktiskt gör att jag till stor del har överseende med att låten känns en smula banal - och att man lite väl övertydligt bankar in låtens refräng i lyssnaren är knappast någon nackdel i Eurovision. Ända dit tror jag dock inte de når, men en mittplacering känns rimlig.

6. Mikael Saari - We Should Be Through (Mikael Saari)
Jag har faktiskt satt en slant på finsk seger i Malmö. En första förutsättning för att det ska kunna hända är att det här blir segraren på lördag. I Saaris egenhändigt ihopknåpade känslosamma ballad finns faktiskt alla nödvändiga ingredienser; ett brett tilltal, en låt som griper tag och sticker ut, allt levererat av en säker artist med eget uttryck. Saari nämner själv Coldplay och Damien Rice som musikaliska influenser, vilket säger en del om hur det låter i låten som jag ser som det bästa jag hört hittills i året eurovisioncircus. Mycket möjlig vinnare på lördag!

 7. Great Wide North - Flags (Kaj Kiviniemi, Mika Kiviniemi)
Att bröder bildar band hör väl inte till ovanligheterna, men hela fyra bröder i samma band är nog betydligt mer unikt. Här har vi ett sådant bestående av Kaj, Mika, Petri och Pasi Kiviniemi. Killarna säger sig leva efter kristna värderingar och tycker att musik är ett strålande sätt att sprida dessa - vilket de gjort så pass bra att de vunnit flera priser. Här framgår det mer subtilt i en text om att lära av misstag och se framåt. Trots att Flags inte gick direkt till final är det den enda låten som fick högsta poäng av juryn i de inledande omgångarna vilket i viss mån talar för dem i finalen, men jag tror även här på en slutplacering i mitten även om deras låt vuxit på mig en hel del under tävlingens gång.

8. Diandra - Colliding Into You (Patrick Sarin, Leri Leskinen, Sharon Vaughn)
Sist ut är Diandra Flores, vinnare av senaste upplagan av finska Idol och därmed det närmaste vi kommer stjärnglans i det här startfältet. Förmodligen är den segern orsaken till att hon framställs som het segerkandidat på lördag - för jag tycker inte riktigt det här håller eurovisionmåttet. Colliding into you är visserligen en snygg modern ballad och Diandra gör den full rättvisa (även om hon är i akut behov av ny stylist), men även om den inte skulle skämmas för sig som albumspår hos någon av de riktigt stora sångerskorna så är det just där problemet ligger - det är alldeles för anonymt, polerat och tillrättalagt för att kunna stå på egna ben.