Inför final i Tyskland
Vinnaren kommer att väljas i tre steg. En tredjedel av poängen kommer att delas ut utifrån en omröstning som gjorts via nio regionala radiostationer. Ytterligare en tredjedel kommer från röstande tvtittare under direktsändningen och den sista tredjedelen från en jury bestående av Roman Lob, Mary Roos, Peter Urban, Anna Loos och Tim Bendzko. Samtliga tre grupper av röster avlämnas enligt känd eurovisionmodell vilket gör att vinnaren kan få maximalt 36 poäng.
Finalen kommer att ledas av Anke Engelke, bekant från eurovisionsändningarna från Düsseldorf och gästas av bland andra vår egen Loreen och eurovisionvinnaren Lena Meyer-Landrut - och du kan se den live här eller här med start kl. 20.15. Jag har kikat närmare på bidragen och tycker så här (länkarna går till bidragens officiella videor), men först en liten snabbgenomgång av finalisterna för den som inte orkar lyssna igenom allt:
Fältet inleds riktigt udda med sakral kyrkomusik i lätt moderniserad skrud, framförd av prästerna Vianney Meister, Rhabanus Petri och Andreas Schätzle som här lånat in sopranen Mojca Erdmann. Det vore spännande att se vad som händer om den vinner på torsdag, eftersom det faktiskt inte rör sig om en originallåt utan en nytolkning av den flera hundra år gamla hymnen Ave Maris Stella. Jag tycker det är riktigt vackert - men i helt fel sammanhang och århundrade.
28-årige Finn är en singer/songwriter uppvuxen och boende i Berlin som efter några år som solist och gitarrist i bandet Asher Lane nu prövar benen som soloartist. Hans Change är midtempopop med snygga körer, byggd omkring Finns akustiska gitarr - inte dumt alls, men lite för uddlöst för att vara en vinnare i det här startfältet.
Sexmannabandet Mobilée från Duisburg har bland annat agerat förband åt Roxette. Stilmässigt blandar de traditionella toner med modern pop som färgsätts med banjo, mandolin och ukelele - vilket får mig att tro att Little Sister är en riktigt bra representant för hur bandet låter även annars. Det är lättrallat och dansvänligt, men precis som i Finns fall här ovan tycker jag att DET saknas.
Blitzkids mvt., bestående av sångerskan Nomi och producenten Petone, har kallats för ett tyskt svar på Lady GaGa vilket lär ha sin grund i sångerskans uppenbarliga förkärlek för extravaganta outfits och utrrycksformer. Musikaliskt rör man sig i gränslandet mellan klubb och pop - som här, i en lättillgänglig fusion mellan dansgolvsrytmer och en poprefräng. Jag gillar - och hoppas på en bra placering.
Svenska Betty, född och uppvuxen i Skåne men nu boende i Berlin var tidigare ena halvan av tjejduon Shebang. Som soloartist låter hon sig inspireras av 60-och 70-talens mer lättviktiga pop vilket kommer att resultera i ett album på tyska nu i vår - och kanske ett eurovisionbidrag! Jag älskar den charmiga Lalala, med all sin 60-talsestetik såväl musikaliskt som visuellt (missa inte videon!) och blir inte ledsen om det räcker ända till seger på torsdag.
Det blir mer svenskt i bidrag nummer sex, Ben Ivory har nämligen skrivit sitt bidrag tillsammans med svenskarna Alexander Kronlund och Ali Payami. Vi flyttar dessutom fram ett årtionde, för i The Righteous ones, skriven som en hyllning till alla som väljer att gå sin egen väg, är inspirationen hämtad från 80-talets elektroniska pop och estetik. Låten är ännu en av mina favoriter i fältet om än inte en vinnarkandidat.
Saint Lu, eller Luise Gruber som hon heter utanför scenen, är österrikiska men numera boende i Berlin. Hon nämner Janis Joplin som sin stora förebild vilket framför allt märks i den precis som hos förebilden karaktärsfulla, starka och lite rökiga rösten. Även här blir det musikalisk nostalgi - och ännu en låt jag verkligen gillar. Dansant retro-soul med ett stänk av the blues kan räcka en bra bit om Luise har lika mycket karaktär på scenen som i rösten.
Precis som gruppens namn antyder bygger bayerska femmannabandet LaBrassBanda sin musik omkring blåsinstrument - tuba, trombon och trumpet. Här landar man i en organisk tysk version av ska - eller tysk förresten, låten framförs på bayerska vilket gör att min skoltyska står sig helt slätt här. I vilket fall är det här inte min grej alls - för mycket kakafoni, för lite låt.
Veronika Belyavskaya och Joseph Guyton var som duo finalister i tyska X Factor för två år sedan och erbjuder här det närmaste man kommer ett mer klassiskt eurovisionbidrag i det tyska startfältet - med Joes klassiskt skolade röst som unik säljpunkt. Låten lovar inledningsvis en hel del, men lyckas inte infria löftena - det här känns mest som ett svullet luftslott. Förmodligen och förhoppningsvis chanslöst.
25-åriga Mia är en singer/songwriter med gedigen musikalisk bakgrund - och stor förkärlek för det tyska språket som hon menar är väldigt exakt och precist. Därav att hennes tävlingslåt framförs just på tyska. Musikaliskt beskrivs hennes musik som tysk indiepop, ibland balanserande på gränsen till kitsch - vilket låter lite roligare än det är här i Lieblingslied som inte lyckas röra mig.
Tyskarna har sparat storfavoriterna till slutet av startfältet. Musikkollektivet Söhne Mannheims, idag bestående av tolv medlemmar, har en arton år lång karriär med fyra storsäljande album och en lång radda hits i ryggen vilket lär ge dem en rejäl fördel här. Jag tycker dock de vore ett rätt trist val om de skulle vinna - även om deras lättillgängliga hiphopvariant inte låter illa så uppnår man inte heller mycket mer på sina tre minuter än att banka in titeln.
Sist ut är den miljonsäljande trion Cascada, frontade av den karismatiska sångerskan Natalie Horler, som med hits som Everytime we touch och Evacuate the dancefloor på meritlistan får ses som ett av de största namnen i något lands uttagning i år. Glorious är perfekt för formatet; lättrallad, dansant och tidsenligt - om de bara hade klämt fram den före Euphoria. I år känns det mest som återvinning av förra årets nyheter - men är inte desto mindre en möjlig vinnare.
Inför final i Tyskland
Reviewed by Pierre
on
16:15:00
Rating:
Reviewed by Pierre
on
16:15:00
Rating:
Jadu Pierre vi har definitivt inte samma smak du och jag. Håller med om att det finns många bra låtar här men för mig är det tyvärr också så att i startfältet finns årets absolut sämsta låt från oavsett vilket land. Låten The Righteous Ones med Ben Ivory har allt det jag tycker illa om. Låten är vidrig, han är vidrig, videon är vidrig och det är vidrigt att en svensk är med och skriver till ett annat land.
SvaraRaderaEtt år som startat så lovande överallt, förutom i Sverige känns det extra tråkigt att Tyskland ens funderar över detta spektakel. Men jag har tilltro till mina medmänniskor i Tyskland och tror de ratar detta fruktansvärda verk.
I synnerhet då det finns flera bra låtar i starfältet. Fy fan va tråkigt att behöva vara negativ men det är omöjligt att vara annat till detta. Men som sagt Tyskland fixar säkert detta.
Oj vilket startfällt, som du säger väldigt starkt. Skickar dom Cascada, tror jag på ett Tyskt topp resultat i Malmö. Minst 4 riktigt bra låtar. :)
SvaraRadera@Anonym: Haha nej, vi har alldeles tydligt inte samma smak... men man blir lite nyfiken på exakt vad du menar gör The righteous ones så vidrig..? Och vilka är dina favoriter?
SvaraRadera@Fille: Hmm jag vet inte riktigt med Cascada. Kommer inte folk att reagera på att Glorious är så pass lik Euphoria?
Ok så du undrar varför jag tycker allt med Ben Ivorylåten är så vidrigt och vilka jag tycker är bäst. Här kommer svaret:
SvaraRadera1. Die Priester feat. Mojca Erdmann - Meerstern, sei gegrüßt – Härligt med lite annorlunda bidrag. Gillar detta skarpt och här kan man ju definitivt inte klaga på det som det så oftast klagas på i ESC – artisternas sångröster. 3,5/5
2. Finn Martin – Change – Väldigt trevlig låt även om jag hela tiden har en känsla av att jag vill något ska hända som lyfter låten ytterligare. Det är dock en av mina fyra favoriter i den här tävlingen. 3,5/5
3. Mobilée - Little Sister – Glad medryckande låt som är en av mina favoriter. Gruppen har dock gjort mycket bättre låtar tidigare så jag hade faktiskt väntat mig lite mer. Men hur som helst en av de jag vill se som vinnare. 3,5/5
4. Blitzkids mvt. - Heart On The Line – Om jag sager att detta är mitt andra hatobjekt I den tyska tävlingen börjar du då förstå Pierre varför jag tycker allt är så vidrigt i Ben Ivory låten? Robotar och dunka dunka trummor är definitivt inte min grej. Jag är själv trummis ser du och vill ha levande musik. 0/5
5. Betty Dittrich – Lalala – Är helt på din linje här Pierre. Trevlig låt som jag lätt kan gå och nynna på och helt befriat från dunka dunka trummor. Härligt. Men det är ändå något som fattas som inte når ända fram. 3,5/5
6. Ben Ivory - The Righteous Ones – Så vidrigt så vidrigt. Har redan nämnt det högre upp. NOOOOOOOOOOLLLLLL Poäng
7. SAINT LU – CRAVING – Den låt jag har svårast för att bestämma mig för vad jag tycker. Ibland sjunger jag med och ibland stänger jag av direkt. Ändå absolut ingen av mina favoriter. 2,5/3
8. LaBrassBanda – Nackert – Lite småkul men har vi inte nog med bolibompa i MF med Sean Banan mm. Såg inte Tyskland vad som hände i Österrikes tävling förra året med jumboplats som följd. 1/5
9. Nica & Joe – Elevated – Ja vad ska man säga? Har vi inte både hört låten och sett rörelseschemat minst hundra gånger tidigare i duetter i ESC och än mer i MF. Definitivt inte min grej. 1/5
10. Mia Diekow – Lieblingslied – Ja Tyskland lyckades ju med detta 2009 så varför inte. Tycker dock inte detta är i alls samma klass som den låten men den är helt ok och kan säkert dra in röster. 2/5
11. Söhne Mannheims - One Love – Ännu ett riktigt usel bidrag. Tysklands låtar är verkligen åt båda håll så att säga. Alltid lite rädd för sånt här ändå men hoppas tyska folket genomskådar det. 0,5/5
12. Cascada – Glorious – Absolut inget fel på låten egentligen men jag har svårt för igenkänningsfaktorn. Kan väl knappast undgå någon att låtskrivarna har lyssnat väldigt mycket på förra årets vinnare i ESC. 2/5
Blev väldigt långt det här men du ville ju ha svar :-)
@Anonym: Tusen tack! Alltid intressant att se hur andra tänker - och nu förstår jag precis hur du menar. Även om vi ju har olika syn på vad som är gör musik levande. Som jag ser det handlar det bara om olika sätt att göra musik, två sidor av samma mynt - på gott och ont.
SvaraRadera@ Pierre: Jag tycker inte den e jätte lik Euphoria, inte alls lika bra :D men med tanke på kvaliten på de bidrag som är klara för Malmö så är det en vinnarkandidat.
SvaraRadera