Eurovision Song Contest 2007 - Serbien

Marija Šerifovic - Molitva

Precis som jag skrev om Montenegro tidigare har ett land inför årets final blivit två efter att Montenegro röstade för att lämna Serbien-Montenegro förra året. Det innebär att också Serbien gör debut under egen flagg i årets tävling.

Förra årets röstningsskandal i Serbien-Montenegros nationella uttagning gjorde ju att de aldrig deltog i finalen, men trots det fanns det i viss mån serbiskt deltagande eftersom Željko Joksimovic komponerat Lejla som framfördes av Hari Mata Hari för Bosnien-Herzegovinas räkning. Den nådde ända upp till andra plats och tangerade därmed Željkos egen placering från då han tävlade för Serbien-Montenegro 2004 med den fantastiskt vackra Lane moje.

Årets serbiska uttagning, Beovizija, vanns överlägset av 22-åriga Marija Šerifovic med balladen Molitva efter att hon fått högsta poäng av teleröstarna och näst högst av expertjuryn. Molitva, som betyder bön, är en dramatisk och innerlig ballad av välkänt balkansnitt på temat kärlekens våndor.

Trots att Marija har en av startfältets starkaste röster och tillika en av de starkaste låtarna har diskussionerna på eurovisionfansajterna i första hand handlat om något helt annat. Nämligen om det faktum att hennes nummer är för trist och kanske ännu mer om att hon inte motsvarar västvärldens utseendeideal. Något som Charlotte Perrelli också tog fasta på i gårdagens förhandsvisningsprogram på SVT, då hon efterfrågade lite kvinnlig fägring för att öka låtens chanser i tävlingen. Det är visserligen sant att Marijas framtoning som sinnebilden av stereotypen manhaftig truckflata á la Lotta Bromé sticker ut, men eurovisionhistorian säger att det inte alls är något som talar emot henne.

Den är nämligen full av exempel som säger att ett vackert ansikte inte räcker om man a) inte kan sjunga när det gäller eller b) inte har en låt som håller eller man anstränger sig för mycket för att hitta den rätta outfiten. Det förra kan t.ex. illustreras med förra årets jumbo, Maltas Fabrizio Faniello med I do, det senare med spanska Lydias GB-glassgubbelook som gav henne jumboplatsen 1999 med sömnpillret No quiero escuchar.

Det finns ännu fler exempel på motsatsen. Olsen Brothers kammade t.ex. knappast hem vinsten 2000 (Fly on the wings of love) på merit av varken ett tvålfagert utseende eller ett flashigt shownummer. För att ta ett ännu tydligare exempel i jämförelse med Marija så var det knappast Chiaras skönhet eller en fantastisk show som gav henne pallplatser båda gångerna hon deltog, 1998 (The one that I love) och 2005 (Angel).

Så, kan vi lägga ner den diskussionen nu? Molitva kommer att gå till final, helt utan hjälp av silikon, överdådiga klänningar eller blont hårsvall, och där kommer den att få en framskjuten placering. En bra låt är en bra låt och allt det där. Capiche!

Senaste fem: -

Vinnare: -

Andra bloggar om: Eurovision song contest, Serbien