Inför deltävling tre i Norge

Förra året kändes norska Melodi Grand Prix som en helt öppen historia - ända fram tills en viss Alexander Rybak dök upp i den tredje och sista deltävlingen. Plötsligt fanns en helt självklar vinnare inför den avslutande finalen, en vinnare som kändes eurovisionvinnarmaterial från den första lyssningen. Jag tror knappt mig själv när jag nu känner exakt samma sak den här gången, men jo, visst är det samma känsla!

Men vi tar en sak i taget, här följer mina omdömen om de sista sju:

1. Mira Craig - I'll take you high
Mira är tillbaka igen efter succén som upphovsman till Maria Haukass Storengs vinnare Hold on be strong för två år sedan. Förutom den meriten har hon också jobbat med Timbaland. Att samarbetet gjorde intryck hörs när hon nu själv står på scenen som artist med en låt hon skrivit själv. I'll take you high tävlar en handfull år för sent, men det går inte bortse ifrån att det är en skön låt, om än utan större eurovisionpotential.

2. Fred Endresen - Barracks on the hill
Här vi ännu en snabb återkomst i tävlingen. Förra året nådde Fred final tillsammans med sitt band Publiners, men den här gången tävlar han på egen hand med en rocklåt med countryskruv. Titeln upprepas lite för mycket, men det svänger. I sin genre passerar det här som helt ok.

3. Belinda Braza - Million Dollar Baby
Belinda har redan eurovisionerfarenhet efter att ha varit en av dansarna bakom Stig van Eijk i hans Living my life without you för tolv år sedan, om någon inte förträngt den. Nu fortsätter hon deltävlingens tema, att nu själv ställa sig vid micken, med att göra en miljondollarbebis signerad bl.a. maltesiske eurovisionveteranen Gerard James Borg. Liksom det mest han släpper ifrån sig nu för tiden kan det här kategoriseras som ganska trött popsoppa.

4. Didrik Solli-Tangen - My heart is yours
Jag blåstes helt av stolen första gången jag hörde My heart is yours och låg där som en liten lycklig kotte av ståpäls. Jag brukar vara försiktig med alltför stora ord här i bloggen, men den här gången måste jag sträcka vapen och kapitulera helt - jag bara älskar det här! My heart is yours är den smarta brorsan till Josh Grobans (och Rolf Løvlands) You raise me up, som visserligen är brorsan upp i dagen men samtidigt sin egen man. Brottarballaden med sin innerliga kärleksförklaring är skriven av vår egen Fredrik Kempe tillsammans med Hanne Sørvaag och levereras av den 22-årige nystylade tenoren Didrik Solli-Tangen. Norrmän, håller Didrik på scenen och ni låter honom vinna unnar jag er (nästan) andra raka eurovisionsegern!

5. The Diamond - European Girl
När the Diamond kliver på scenen sitter folk förhoppningsvis fortfarande glatt euforiska och hämtar andan. För min del tror jag att jag unnar mig en kisspaus också när den inför tävlingen tre man förstärkta diamanten levererar sin låt med det tjatiga och eurovisioninställsamma you-you-you-you-you-european girl-temat.

6. Karoline Garfjell - Tokyo night
Nu blir det electropop som vill vara Annie eller rentav Kylie, här med den tidigare idolsemifinalisten Karoline. Tokyonatten verkar dessvärre ha varit väldigt färglös och trist när låten skrevs, för redan när den bristfälliga refrängen hörts första gången och inser man snabbt att både kvällen och låten nått sin höjdpunkt för länge sedan.

7. A1 - Don't wanna lose you again
Sist ut av alla i årets Melodi Grand Prix är den omtalade comebacken för pojkbandet A1 med norrmannen Christian Ingebrigtsen i spetsen. Kommer ni ihåg dem? De hade bl.a. två englandsettor för exakt tio år sedan med A-hacovern Take on me och sedan Same old brand new you. De verkar vara lika snygga som då, men låten håller inte riktigt samma klass utan stannar vid ok radiopop.

Media: VG x2.