Åtta minutklipp från Malmö

Det är dags! Idag fick vi höra melodifestivalens åtta sista minutklipp - och jag var ruskigt nyfiken på om vi kommer att få höra något som låter som en slutlig vinnare bland dem! I mina öron är startfältet i finalen i skriande behov av en eller ett par sådana...

Det drog ut på tiden idag - SVT hade tekniska problem under dagen vilket gjorde att klippen inte dök upp förrän nu ikväll. Men jag tycker det var värt att vänta på - att döma av klippen ligger åtminstone ett riktigt starkt bidrag och väntar på lördag! Frågan är dock om det är något som kan komma att utmana Yohio i finalen - för som jag ser det är han helt klart det starkaste kortet av de finalklara bidragen. Nja, jag blir inte helt övertygad om det med bara hjälp av en minut per låt - men om jag ska drista mig till en gissning i det här skedet så tippar jag att årets svenska bidrag i Eurovision Song Contest kommer från antingen Yohio eller Ulrik Munther. Så här tycker jag låt för låt:

1. Army of Lovers - Rockin' The Ride (Alexander Bard, Henrik Wikström, Per QX, Andreas Öhrn, Jean-Pierre Barda)
Haha ok... Efter att nu ha hört en minut av Army of Lovers omtalade comeback undrar jag om tanken någonsin var att vinna Melodifestivalen. Det här är ingen varken uppföljare eller uppdatering av gruppens stora hits - det låter faktiskt till och med mer som ett beat än en låt - och jag anar inget av den fingertoppskänsla jag vet Bard och co besitter för vad som går hem i stugorna. Snarare verkar ambitionen vara att bjuda på stor show än en stor låt. Gott så, jag ser fram emot den showen - men jag tror inte det här lyckas locka tillräckligt många röster för fortsatt liv i tävlingen.

2. Lucia Piñera - Must be love (Peter Kvint, Jonas Myrin)
Om folk väsnades om plagiat förra veckan så tror jag knappast det blir mindre av den varan den här veckan. Det här är ett nästan övertydligt försök att rida på Adeles våg - så till den grad att man utan problem kan sjunga hennes Rolling in the deep i refrängen. I motsats till många andra köpte jag utan svårighet hur Rolinski hånglade upp Modern Talking förra veckan, men det här känns betydligt svårare att svälja för min del - jag tror inte det här håller på lördag, även om Lucia gör vad hon kan med sitt material.

3. Robin Stjernberg - You (Robin Stjernberg, Linnea Deb, Joy Deb, Joakim Harestad Haukaas)
Jag var aldrig något fan av Robin under hans Idol-äventyr - jag tyckte han genomgående kändes som en valpig och tafatt lill-Berghagen som nästan parodiskt klistrade på sig popstjärnemanér i menlösa låtval. Med den bakgrunden tycker jag faktiskt att det här både låter och ser rätt lovande ut. Det kommer aldrig igång på den här minuten, men jag gillar hans nästan joddlande you-hook och ser lite oväntat fram emot att få höra hela. Kan inte utesluta det här.

4. Sylvia Vrethammar - Trivialitet (Thomas G:son, Calle Kindbom, Mats Tärnfors)
Efter att under en hel Så mycket bättre-säsong ha fått höra Vrethammar bossafiera ner en god bit svensk sångskatt till sval och ointressant muzak förväntade jag mig att få höra - precis det här. Klart hon kan sin sak, det råder ju ingen tvekan om det, men även om Svensson precis som jag matades med hennes bossatolkningar i höstas så tror jag det är få som går igång på det här tillräckligt mycket för att rösta, i synnerhet på en melodifestivalscen. Möjligen tillräckligt nischat för att kunna undvika sistaplatsen, men inte mer.

5. Ralf Gyllenhammar - Bed on fire (Ralf Gyllenhammar, David Wilhelmsson)
Jag hade faktiskt vissa förväntingar här efter att ha fått mig en hel del Mustasch till livs genom åren, men på den här minuten hinner jag inte fastna vid Ralfs soloballad. Misstänker dock att det här är typen av låt man behöver höra från början till slut för att kunna ta till sig helt - och bara på den här minuten hörs att det finns potential i den explosiva refrängen. Rockpubliken är rätt svältfödda i år så det här blir i vilket fall som helst farligt.

6. Behrang Miri - Jalla Dansa Salwa (Behrang Miri, Anderz Wrethov, Firas Razak Tuma, Tacfarinas Yamoun)
Det är svårt att inte tänka på Jessy Matadors franska eurovisionbidrag Allez Olla Olé från 2010 när man hör Behrang Miris melodifestivaldebut - för här finns precis samma känsla av party på en latinsk fotbollsläktare, för att inte tala om allez allez-ropen som gör parallellen lite väl tydlig. Visst är det medryckande, men det ser rörigt värre ut på scenen och trion Miri, Idol-Loulou Lamotte och X Factor-Oscar Zia känns rätt krystad. Åter igen ett bidrag som inte är min grej, det känns lite för konstruerat - men det här lär vara de yngstas favorit på lördag.

7. Therese Fredenwall - Breaking the silence (Terese Fredenwall, Simon Petrén)
Det är svårt att inte dra paralleller mellan förra veckans Elin Petersson, vinnare i Allmänhetens tävling, och Therese, här som vinnare av Svensktoppen nästa. Nej, de låter inte lika, men som kvinnliga solister med gitarr i ett namnkunnigt startfält är risken rätt stor att de går ett gemensamt öde till mötes snarare än att Therese gör en Miskovsky eller en Bergendahl.- det låter för putsat och anonymt för att sticka ut på rätt sätt även om jag tycker att Breaking the silence låter starkare än Elins Island.

8. Ulrik Munther - Tell The World I'm Here (Peter Boström, Thomas G:son, Ulrik Munther)
Allra sist ut bland de 32 brukar SVT lägga ett bidrag man tror lite extra på - och där startar i år förra årets melodifestivaltrea Ulrik Munther. Och jag förstår genast att han inte bara fått den platsen på merit av den rätt ointressanta Soldiers - det här låter faktiskt som en utmanare, stor svullen arenapop med lättillgänglig refräng kryddat med klockspelet från East 17s Stay Another Day. Det känns som ett rätt utstuderat recept - men jag känner mig rätt säker på att det funkar. Åtminstone på lördag.